Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Töreboda betalade bluffakturor för dryg miljon

Ekonomi
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

Under ett halvår betalade Töreboda kommun mer än en miljon kronor för bluffakturor.

– Vi har skärpt rutinerna sedan dess, betonar kommunalrådet Bengt Sjöberg (M).

Töreboda fick betala en dryg miljon för bluffakturor under ett halvårs tid.
Foto: Jenny Allvin/ARKIV

Enligt SVT-programmet Uppdrag Granskning, betalade Töreboda kommun 1 219 502 kronor under ett halvår 2011-2012 för bluffakturor från företag som finns med på en varningslista som används av kommuner och landsting.

Det handlar bland annat om nio fakturor, på totalt en knapp miljon, gällande nätannonser för Kanalskolan. Ett annat exempel är tvättmedel som beställdes men som inte levererades.

Summan

Bengt Sjöberg, som inte var ansvarig på den tiden, bekräftar uppgifterna i programmet även om han ställer sig lite frågande till beloppet som nämns.

– Jag hörde talas om det för några veckor sedan. Historien är ju gammal men det handlar ju i grunden om att fakturor för varor och tjänster som inte levererats ändå har attesterats, säger Sjöberg.

Han tillägger med en suck:

– Självklart är det sura pengar.

Kommunalrådet Bengt Sjöberg (M) konstaterar att det handlar om sura pengar.
Foto: Jenny Allvin/ARKIV

Kommunalrådet konstaterar att rutinerna har skärpts de senaste åren. Kontrollerna har förbättrats och det varnas med jämna mellanrum, till alla berörda, för bluffakturor.

– Framförallt under våren. De flesta bluffakturorna kommer under sommaren, när det är många vikarier som jobbar.

Stora pengar

I programmet redovisas att Sveriges kommuner, kommunala bolag, regioner, landsting och myndigheter betalat 88 448 617 kronor till oseriösa bolag mellan 2012 och 2016.

Det handlar bland annat om dyrt snösmältningsmedel. Skövde köpte 240 hinkar för totalt 700 000 kronor. Det visade sig vara vanligt vägsalt när det analyserades. Bollebygds kommun köpte 72 buntar våtservetter för 178 000 kronor.

Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKL, betonar i programmet att företagen som ägnar sig den här verksamheten är svåra att komma åt. De byter organisationsnummer, post- och bankgironummer.

– De är väldigt snabbfotade och vi hinner inte alltid uppdatera varningslistorna. Det skickas massor av bluffakturor men en statlig utredning visar att 96 procent av dem inte betalas, men vi ser ändå att många betalas, säger Wallenskog till Uppdrag granskning.

Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.