• idag
    27 maj
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    28 maj
    17°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    29 maj
    19°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 maj
    19°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm

Handel det nya svarta

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Jessica Gow/TT
Kritiken mot handelsdagen "Black Friday" är numera nästan lika intensiv som kommersen som sådan. Som tidningen Resumé redovisar har konsumtionshetskritiken en lång tradition i Sverige. Redan 1968 kom "alternativ jul" som en protest mot den kommersialiserade julhandeln. Numera finns ett antal motrörelser som vill få oss att handla mindre.

Även etablerade aktörer faller in i kritiken. Nordeas hållbarhetschef Sasja Beslik framhåller att om alla Black Friday-shoppande svenskar köper en jacka så motsvarar det vad ett värmekraftverk släpper ut under ett år (SvD 22/11). Isabella Lövin (MP) passar på att föra fram konsumtionskritik i en debattartikel i Expressen (23/11). I likhet med en stor del av övriga kritiker sätter hon likhetstecken mellan Black Friday och överkonsumtion, utan att närmare motivera det.

Det går att ifrågasätta likhetstecknet. Hur vet Nordea och Miljöpartiet att den där jackan är ett onödigt spontaninköp gjort av en välbärgad person som mest är ute efter att sätta sprätt på pengar? Och inte ett sedan länge planerat och helt nödvändigt inköp av en barnjacka en ensamstående förälder passar på att göra med rabatt.

Reor är inget nytt. Inte heller att människor planerar sina inköp utifrån kommande prisförändringar och utförsäljningar. Det enda som synes vara nytt i detta fall är att rean kommer från USA och har ett namn på engelska. Det är inte omöjligt att det provocerar en del av kritikerna.

Siffror från betallösningsföretaget Klarna visar att e-handeln exploderade med en ökning på 1700 procent vid midnatt under natten till fredagen. Äldre personer, över 65 år, ökade sin handel allra mest. Det är en grupp som generellt handlar mindre än andra grupper. Det talar för att de planerar sina inköp väl och har inväntat rätt tillfälle.

Ska man problematisera Black Friday bör man således göra det ur andra perspektiv. En allt större andel av handeln flyttas från stadskärnor till köpcentrum och e-handel. Enligt statistik från Handelns Utredningsinstitut (HUI) klarar sig dock köpcentrumen relativt bra under Black Friday. Denna dag drivs besöksantalet upp med 60 procent jämfört med en vanlig fredag. Det är över en halv miljon extra besök. De som riskerar att bli förlorare, relativt sett, är handlare i stadskärnor. När många kunder kommer samtidigt blir infrastrukturen och parkeringsmöjligheter avgörande för hur många som väljer kan göra sina inköp i staden.

Ett allmänt tufft läge för centrumhandeln späs på när kommuner prioriterar att göra centrum prydligt och vackert istället för tillgängligt. Biltrafik och parkeringsplatser prioriteras bort. Detta är något som kommunerna behöver ta hänsyn till i sin stadsplanering.

Insatser inom stadsplanering är avsevärt mer konstruktivt för politiker att ägna sig åt, än att oja sig över att befolkningen handlar på fel sätt. Den dystra polemiken kring Black Friday tar fokus från det faktum att både städerna och samhällsekonomin mår bra av en utvecklad handel. Det är vad diskussionen borde handla om.

Jakob Styrenius

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.