Vad göms i marken på Gea?

Nyheter
PUBLICERAD:

I veckan har provtagningar gjorts för att klargöra föroreningssituationen på Gea-området.

– Vi borrar hål och tar jordprover, i vissa hål sätter vi också ut rör för att senare kunna ta prover på grundvattnet, säger Roos van der Spoel.

Sonny Salevik och Dennis Karlsson, geotekniker på Loxia group, arbetar med en bandborrmaskin. De gör två meter djupa hål i marken.

Miljökonsulterna Hanna Alm och Roos van der Spoel tar hand om markprover.
Foto: Owe E Hermansson

De två miljökonsulterna, Roos van der Spoel och Hanna Alm på företaget Structor Miljöteknik AB, tar hand om jord som följer med borren upp.

Roos van der Spoel, miljökonsult, tar markprover.
Foto: Owe E Hermansson

De lägger jorden i plastpåsar och förseglar.

– Det här skickar vi för analys, totalt blir det 42 borrhål, säger Roos van der Spoel som har en karta som visar exakt var provborrning sker.

Grundvatten

– Cirka hälften av dessa hål, 20 stycken, utrustas med så kallade grundvattenrör. Om två veckor kommer vi tillbaka hit och tar prover på det vatten som samlats i rören.

Under veckan har arbetet med huvudstudien gällande Gea-området i Gullspång påbörjats. Studien görs för att kartlägga föroreningssituationen utifrån tidigare verksamhet inom området.

– Utöver de borrade hålen tar vi också jordprov från gropar som en grävmaskin hjälper oss med.

Hanna Alm och Roos van der Spoel, miljökonsulter, diskuterar provtagningen.
Foto: Owe E Hermansson

Hål och provgropar görs över hela Gea-området, inbegripet Koltorpet på södra sidan av dressinspåret, där slagg och stoft förvarades.

Naturvårdsverket

Saneringsbehovet på Gea-området är en fråga som gäckat utredarna och miljöentusiasterna i decennier. Frågan fick en reell skjuts framåt år 2005 då länsstyrelsens miljöskyddsavdelning i en ansvarsutredning klargjorde att ingen kunde ställas till ansvar.

Tidigare verksamhetsutövare har nämligen gått i konkurs eller bedöms inte vara de som har orsakat föroreningarna.

Kan ingen ställas till ansvar kan Naturvårdsverket skjuta till medel för utredning och eventuell sanering.

SGU

År 2018 beviljade Naturvårdsverket 1,5 miljoner kronor till en huvudstudie för att undersöka föroreningssituationen.

– Bidragsmedlet från Naturvårdsverket vidareförmedlas av Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen som med SGU, Statens geologiska undersökning, som huvudman driver projektet. SGU har i sin tur gett uppdraget till oss att klargöra föroreningssituationen, förklara Ulrika Martell, uppdragsledare på Structor Miljöteknik AB.

När är proven klara?

– Vissa tar lite längre tid att analysera och kompletterande prover kommer utföras vid lite varmare väderlek, så först till sommaren kommer vi ha hela utredningen klar, säger Ulrika Martell.