Straffbeskatta inte landsbygden

Debatt
PUBLICERAD:

Förra året nådde bensinpriset nya rekordnivåer, bland annat som en följd av att regeringen smyghöjt bensinskatten under flera år. Men om Januariöverenskommelsen, JÖK:en, håller vad den lovar är risken att vi kommer att få vänja oss vid ett bensinpris på över 20 kronor litern. Och i slutändan är det som vanligt skattebetalarna – främst på landsbygden – som får stå för notan.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

I JÖK:en har S, MP, C och L enats om en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor. Det är ingen liten summa. Men inkomstskattebasen är bred och stabil medan miljöskattebasen är smal och eroderande, vilket betyder att en liten sänkning av inkomstskatterna måste finansieras med en stor höjning av miljöskatterna.

Många av de miljöskatter som presenteras i Januariöverenskommelsen, såsom skatter på avfallsförbränning och plastpåsar, är inte bara verkningslösa ur miljöhänseende. De drar dessutom in i sammanhanget småpengar till statskassan.

De miljöskatter som genererar de stora intäkterna är elskatten och drivmedelsskatterna. Det är alltså här vi kan vänta oss rejäla höjningar för att regeringen ska få in de 15 miljarderna. Men dessa energislag betalar redan för mer än vad de kostar i form av utsläpp. Personbilen är det enda transportslag som står för långt mer än sin egen miljökostnad och svensk elproduktion är redan i det närmaste koldioxidfri. Utvecklingen går dessutom snabbt framåt, bränsleförbrukningen sänks och på vägarna rullar allt fler elbilar.

Inför valet 2014 lovade Magdalena Andersson (S) att inte höja bensinskatten. Sedan dess har regeringen gjort precis det, varje år. Sedan 2017 räknas skatten, utöver konsumentprisindex, upp med två extra procentenheter. I år stoppas dock denna överindexering av bensinskatten från och med 1 juli tack vare Moderaternas och Kristdemokraternas budget som just nu gäller. Det innebär att årets höjning istället för 33 öre blir 17 öre. Men nu har vi en ny regering och med Januariöverenskommelsen finns en överhängande risk att denna kommer att riva upp M/KD-budgetens beslut redan i vårändringsbudgeten i april, eller stoppa den vid årsskiftet.

Men ogenomtänkta skattehöjningar får konsekvenser. Att Sverige har en bensinskatt som tillhör de högsta i världen skapar flera problem. Vi är ett av Europas mest glesbefolkade länder och de allra flesta resor går på våra vägar. För en majoritet av landets hushåll är bilen oumbärlig för att få vardagen att gå ihop. Höga skatter på drivmedel drabbar särskilt de boende på landsbygden som saknar alternativ till bilen och möjligheterna att jobba eller söka jobb på pendlingsavstånd försvåras. Höjda bensinskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygd.

Vad Sverige behöver är en genomtänkt och verkningsfull miljöpolitik. Men ett bensinpris på 20 kronor litern är inte rätt väg att gå. Ännu högre drivmedelsskatter är inget annat än en straffskatt på landsbygden och dem som inte har några alternativ till bilen.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.