Hoppa till huvudinnehållet

Ge fler större chans till patent

Publicerad:
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Immateriellt värdeskapande är en av grundpelarna i det svenska välståndsbyggandet. Ibland skyddas detta med patent eller upphovsrätt och ibland sker detta skapande helt utan skydd.

I en debattartikel i SvD (7/2) skriver Fredrik Hörstedt, Chalmers, Anders Caspár, Ericsson, och Peter Strömbäck, Patent- och registreringsverket, att ett av skälen till att Sverige halkat ner i Bloombergs topplista över världens mest innovativa länder är bristande samverkan mellan näringslivet och lärosätena. Det är en förklaring, som ligger nära till hands för högskoleadministratörer och storföretag, men bland landets start-up-företag och uppfinnare vill man ta upp andra problem inom innovationspolitiken.

Mindre företag och uppfinnare vinner inte i patenttvister som går till rättegång. Detta på grund av brister i ramverket. Obalansen gäller alltid i civilmål, men i Sverige är obalansen större än i andra länder. I Tyskland och Storbritannien har statsmakterna vidtagit effektiva metoder för att motverka obalanserna. I båda fallen är patentprocesserna aktivt ledda av domaren och kostnaderna är begränsade.

Den stora obalansen mellan det offentliga stödet till affärsidéer utanför och inom den akademiska sfären är anmärkningsvärd, i synnerhet som den förra är den dominerande källan till framgångsrika innovationsföretag. Något förenklat - när universitetsforskarna får råd och bidrag till sin affärsutveckling får andra uppfinnare och entreprenörer låna av staten.

Debattörerna anser att ”det finns behov av ett sektorsövergripande, praktiskt tillämpbart ramverk som kan vägleda överenskommelser om immateriella rättigheter”. Här får inte lärarundantagets fördelar devalveras. Flera utredningar har studerat denna hörnpelare i svensk innovationspolitik utan att finna tydliga nackdelar - tvärtom (O. Ejermo, J. Källström 2017 och Thomas Åstebro, 2016, Underlag till Entreprenörskapsutredningen).

Dessutom skriver debattörerna att ”immateriella värden förloras för att forskare inte patentskyddar sina uppfinningar”. Det kanske gäller i enskilda fall, men studier visar att svenska universitetsforskare är bland de mest patentsökande i världen. Här jämför man med andra inhemska uppfinnare (E.Boureles, M. McKelvey, O. Zaring, Akademiska patent, 2016 och Thomas Åstebro, 2016).

Forskare som skapar nytta för näringsliv och samhälle måste belönas, tycker debattörerna också. Här kan vi bara hålla med, men ser samtidigt att lärarundantaget ger rikliga möjligheter.

Debattartikeln är en positionering inför forsknings- och innovationspropositionen som skall presenteras 2020. En principiellt viktig åtgärd är att lägga fram två propositioner till riksdagen, en för forskningen och en för innovationsfrågorna.

Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors

Båda rådgivare till Svenska Uppfinnareföreningen och tidigare bl.a. verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU)

Artikeltaggar

DebattSvenska UppfinnareföreningenSverigeÅsikter

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.