Arbetsgruppen i “Vi som brinner för Unden” bjöd i måndags in sakägare och allmänhet till stormöte i Undenäsgården. Frilansjournalisten Arne Müller och miljöjurist Gunilla Högberg Björck föreläste om gruvplanerna vid sjön Unden och svarade på frågor från publiken
Ska det bli en gruva vid Havsmon intill sjön Unden? Rädslan för att detta ska bli verklighet är stor. Bergstaten gav 2017 tillstånd för prospektering till ett australiensiskt bolag, som i sin tur överlåtit tillståndet till ett annat bolag med svensk anknytning. Kobolt, som är den åtråvärda metallen för framställning av batterier, behövs i en värld med enorma utsläpp från fossila bränslen, men som Anders Tivell i arbetsgruppen frågade sig; “ska vi rädda en miljö genom att förstöra en annan?”
Stora sår i naturen
Just förfarandet vid prospektering och eventuell efterföljande gruvdrift skrämmer. Arne Müller visade med all tydlighet exempel på hur det kan gå till. Pengar hägrar för prospekterarna, men blir inte fynden så stora som förväntat, tar intresset slut och att återställa platsen till ursprunget är inte lika intressant. Än värre är det om man redan hunnit anlägga en gruva och kanske hamnar i konkurs. Stora sår i vår natur med evighetslånga utsläpp och förorenat vatten som följd, är skrämmande. Exemplen som pekar ditåt är alltför många, Pajalaborna har facit i hand. Bolaget gick i konkurs med enorma skulder. Uppstädningen/notan får samhället, det vill säga skattebetalarna, stå för.
Hårdare lagstiftning
Men hur kan det då vara så “lätt” att få prospekteringstillstånd? Varför ställs inte hårdare krav från början? Minerallagen, som ändrades på 1990-talet, tycks inte vara helt genomtänkt enligt Müller. Gunilla Högberg Björck, anlitad som jurist av “Vi som brinner för Unden”, arbetar med en mängd liknande prospekteringsärenden. Hon informerade om gången i ansökningarna och dagsläget för just ärendet gällande Havsmon. Begreppet “sakägare” kan vara luddigt, men hon uppmanade ändå alla intressenter att överklaga. Det finns många olika intresseområden. Berörda kommuner bör också göra sina röster hörda.
Protestera!
Högberg Björck berättade om processen med inlämnade överklaganden. Sista instans, om man fått avslag i de tidigare, är EU-domstolen, men som väl alla hoppas så kommer det inte att gå så långt. Det skulle betyda många år framåt i tiden. Oron skulle följa kommande generationer. Protestera, demonstrera, så mycket ni kan, uppmanade en av kvällens alla mötesdeltagare där även representanter för ett flertal kommuner och olika organisationer fanns med. Högberg Björck höll med. Det gäller att göra sina röster hörda i dag och inte bara vänta på att tiden får ha sin gång.
Tivedsbon och miljökämpen Lovisa Larsson, som inledde kvällen med att läsa en passande dikt, avslutade mötet med en sång till gitarrackompanjemang.