Skapa nytta med jordbrukspolitiken

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Stina Stjernkvist/TT
EU-valet närmar sig och med den diskussionen om EU:s kommande budget. I Sverige finns en tradition sedan förra årtusendet att alltid vilja minska på budgeten och speciellt den del som slarvigt benämns som jordbruksstödet inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Det är nästintill en paradgren även för årets kandidater att överbjuda varandra i minskade anslag till jordbruksstöd.

Istället för ett ensidigt fokus på budgetskärningar borde våra politiker istället fokusera på att stödja det svenska jordbruket med nödvändig EU-finansiering för att uppnå klimat- och miljömålen, stärka jordbrukets konkurrenskraft samt stärka förutsättningarna för landsbygdsföretagande som skapar sysselsättning och attraktionskraft.

EU:s budget består av olika delar och har ändrats över tid. Från början var det mest ett prisstöd för att hålla nere konsumentpriserna. Men med det senaste förslaget till en reviderad GJP är den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten central. Vidare ska jordbruket bidra till EU:s utveckling i enlighet med Lissabonfördraget och Parisavtalet samt bidra till att uppfylla målen i FN:s Agenda 2030. Det blir ett förtydligat och mer omfattande åtagande för de många livsviktiga samhällsekonomiska uppgifter som näringen ska klara för samma eller minskad ersättning. Istället för att diskutera detta hamnar valdebatten i en fråga om hur mycket man ska minska budgeten för jordbruket.

Som vi ser det handlar det inte längre om näringsstöd till jordbruket. Företagen har blivit större och mer mångfunktionella i det att man har ett ansvar för den hållbara förvaltningen av större delen av landets naturresurser. Många mindre lantbruk har riktat sig direkt mot konsumenter med lokalproducerade varor och tjänster. De större producenterna hanterar motsvarande men också större markområden med hög biologisk mångfald och bättre möjligheter för åtgärder inom miljö-och klimat. Dagens EU-regelverk hindrar samarbete mellan olika markägare kring gränsöverskridande miljö- och klimatåtgärder. En förändring är nödvändig, något som våra EU-parlamentariker behöver framföra.

Vi uppmanar således de svenska kandidaterna till Europaparlamentet att öppna sina sinnen och ta till sig de viktiga roller som de svenska jordbruksföretagen har:

För att uppnå de svenska klimat- och miljömålen, med en ökad konkurrenskraft i enlighet med Livsmedelsstrategin, och minska flykten från glesbygden krävs någon form av finansiering. Om den inte kommer via EU-budgeten måste nationella medel tas i anspråk.

För att i EU-arbetet värna och stärka de svenska jordbruksnäringarnas konkurrenskraft samt främja våra produkter genom klok lagstiftning. Vi har i mångt bättre förutsättningar för en miljömässigt smartare produktion än flertalet konkurrentländer i EU.

Och för att i lagstiftningen stärka förutsättningarna för små och medelstora företag på landsbygden som kan skapa ökad sysselsättning och attraktion.

Anders Grahn, generalsekreterare, Sveriges Jordägareförbund

Otto von Arnold, jordbrukskommittén, Sveriges Jordägareförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.