Utkastarna tutar vidare på cyklarna

Skola & utbildning
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
"Har vi cyklat klart nu eller?“ frågade sig en trött utkastare efter kortegen. Men icke, lagom tills regnet kom gav sig tvåorna iväg till studentmottagningarna.

När studenterna anlände till Karlsholme fanns som vanligt utkastarna på plats för att hissa studenterna i luften och tuta sig fram genom folkmassan.

Två av dem, iklädda hippiemönstrade byxor, var Elias Astin och Hugo Lundgren från samhäll- respektive teknikprogrammet.

– Vi har haft så sjukt kul. Efter kortegen ska vi åka till så många vi bara hinner med. Det är viktigt att fira studenterna och att ha kul! Och att sjunga, utbrast Hugo och stämde genast upp i “Vem vill gå i ettan nu? Ingen, ingen!”.

I kortegen var det i vanlig ordning både vingligt, högljutt och glatt. Inte bara på flaken utan även nedanför. Utkastarna såg ut att hålla ihop sina färgkodade gäng ganska bra, även om en och annan cyklade för sig själv.

Tappat bort gänget

När studenterna hade klivit av flaken och åkt iväg till sina mottagningar började del två av utkastarnas dag: cykla runt till festerna för att hurra och sjunga för examenseleverna.

Ungefär samtidigt öppnade sig himlen och innan det sprack upp igen hann frackarna och hattarna bli rejält blöta. Det stoppade dock inte John Lange (El- och energiprogrammet) och Linnea Eng (samhällsprogrammet).

– Det har varit mycket bättre än jag trodde! Den bästa dagen i mitt liv tror jag, sa John Lange, som hade tappat bort sitt ljusblå gäng.

– Telefonen är död och borta, det är någon annan som har den.

Även Linnea hade cyklat från sina kompisar, men var glad ändå.

– Utkastningen är bäst, bättre än studenten!

Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.