Så många skolkade bort bidraget

Skola & utbildning
PUBLICERAD:
Skolk-statistik från Centrala studiestödsnämnden visar positiva siffror för Mariestad, men negativa för riket som helhet.
Foto: Jessica Gow/TT
Antalet elever som skolkar bort sitt studiebidrag fortsätter att öka i landet. I Mariestad går trenden åt motsatt håll.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) rapporterar att 8,7 procent av landets gymnasieelever fick studiebidraget indraget på grund av skolk det gångna läsåret. De senaste elva åren har fler och fler fått indraget bidrag.

I Mariestad däremot ser siffrorna bättre ut: 3,9 procent av eleverna vid de två gymnasieskolorna fick sitt CSN indraget under läsåret 2018/2019. Läsåret 2016/2017 var siffran 5,9 procent, vilket innebär en minskning på två procentenheter de senaste två åren. Antal elever med indraget bidrag har under samma tid minskat från 50 personer till 33.

Mer skolk på friskolor

Enligt CSN är 64 procent av de skolkande pojkar. Det skolkas mer på fristående skolor än på kommunala (10,0 procent respektive 8,3 procent i snitt i riket).

- På friskolorna ser vi både ett ökat antal elever och en högre andel med ogiltig frånvaro. Det får genomslag på andelen med indraget studiebidrag totalt sett, säger Andreas Dahlkvist, analytiker hos CSN i ett pressmeddelande.

Om eleven har sammanlagt fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan det påverka studiebidraget.

Så fungerar det

Det är skolan som bedömer vad som räknas som skolk. Det kan till exempel vara upprepad frånvaro, återkommande sena ankomster eller att eleven lämnar lektionen för tidigt. Det kan också vara en semesterresa som inte fått godkänt av skolan.

När rapporterar skolan skolk till CSN?

Om eleven är borta vid upprepade tillfällen utan att skolan har godkänt det, ska skolan rapportera det till CSN som skolk. Om eleven har sammanlagt fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan det påverka studiebidraget.

Källa: CSN

Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.