Svartmålar Bråten Park?

Debatt
PUBLICERAD:
Mot bakgrund av reportaget i Mariestadstidningen den 23/8, om ”gäng som stjäl och trakasserar” på Bråten Park, blir det svårt för mig att förhålla mig till ämnet på det sätt som inte sällan förväntas av en – nämligen att hålla käft och sitta still i båten.

På sidan 3 i samma tidning, ställs frågan till Elin Josefsson på en annan adress i stan, om huruvida hon ”känner sig trygg i Mariestad”. På detta svarar Elin ”inte när fulla människor försöker banka sig igenom dörren när jag jobbar natt”. Det finns således en del bekymmer i vår stad, även på adresser en bit bort från Bråten Park. Problematik som man naturligtvis inte heller skall blunda för.

Vad jag däremot inte riktigt köper, är varför man försöker göra bostadsrättsföreningen Bråten Park till det problemområde som det faktiskt inte är? Mariestadstidningen ställer sig frågan ”vad är det som händer på Bråten Park?”. Ja, svaret på den frågan torde vara att vad som händer är allt och ingenting, vilket är precis vad som händer i stadens övriga bostadsområden. Människor lagar sin mat, går ut med hunden, tittar på TV, åker till sina jobb och vad det verkar trivs i det bostadsområde som de tillsammans äger och förvaltar.

Johan Frealdsson, chef för mariestadspolisens utredningsgrupp, säger till Mariestadstidningen att det inte undgått polisen att vissa stundtals upplevt sommaren på Bråten Park som ”kaotisk”. De som arbetar inom polisen antar jag har en anmärkningsvärd erfarenhet och insikt i hur en situation är när den är ”kaotisk”, eller handlar det mer om att dramatisera och förminska ordets egentliga innebörd? Vidare menar Frealdsson att polisen ”så gott som dagligen gör en sväng på Bråten Park” men att de inte ”har resurser att vara där dygnet runt”. Om nu någon instans rent hypotetiskt skulle förse Frealdsson med dessa i nuläget icke disponibla resurser, skulle han då fortfarande anse att det finns behov av att befinna sig på Bråten Park dygnet runt? Antagligen inte. Som han själv uttrycker det så är de två anmälningar som inkommit ”de enda som kommit in under sommaren”. Den ena gäller en man som blivit påkörd av två cyklande ungdomar som smitit och den andra anmälan gäller ”maskerade 15-åringar i luv-tröjor” som av ryktet att döma, verkar vara mer hemmahörande på Lockerud än Bråten Park. Vad dessa luv-gangster verkligen gjort för hyss, är väl om nu sanningen ska fram heller inte helt solklart. Men en kvinna som heter Erica, skriver på Bråten Parks hemsida att ”en av dem var en kille på Prismaskolan”, att hennes son blivit ”jagad från Netto” och vidare att hon ”har koll på honom”. Så jämfört med dagliga sprängningar och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, så finns det knappast någon anledning att kalla in militären.

Problemet är att när man målar upp en sådan bild som Mariestadstidningen gör, så beskriver man inte först och främst problematik på ett proportionerligt rättvist sätt i förhållande till verkligheten, man skapar istället en bild av någon sorts krigszon. Man pinkar på de människor som bor på Bråten Park, som sköter sig och oförtrutet kämpar vidare i sin vardag och pådyvlar dessa en känsla av någon sorts anledning till oro. Områdets fastighetsskötare – som dagligen rör sig på cykel i området – känner inte alls igen sig i den bild som målas upp av Mariestadstidningen. HSBs parkförvaltning känner inte alls igen sig i den bild som målas upp. Jag som vicevärd känner inte alls igen mig i den bild som målas upp. Flertalet boende skriver på föreningens facebooksida att de inte alls känner igen sig i den bild som målas upp.

Varför målar då Mariestadstidningen upp en bild som verkar vara högst ovanlig att känna igen sig i?

Mariestadstidningen borde i ärlighetens namn gå ut med en ursäkt till bostadsrättsföreningen Bråten Park för detta svartmålande. Jag har i nuläget en prenumeration av Mariestadstidningen direkt till mitt kontor, men om tidningen även framledes är tänkt att bara innehålla fabricerat struntprat, så går prenumerationen tack och lov att säga upp.

Stefan Berg – vicevärd på Brf Bråten Park

Redaktionen svarar: Den som läser artikeln 23/8 har nog svårt att känna igen sig i beskrivningen ovan om svartmålning. Anledningen till att MT skrivit är dels insändare om otrygghet, debatter i sociala medier samt polisanmälningarna. Vår ambition var att ta reda på om det stämmer. I artikeln framgår att många tycker att bilden är missvisande, andra låser cyklarna med dubbla lås och har känt viss oro för ett ungdomsgäng. Var dessa ungdomar bor eller vanligtvis rör sig är det ingen som uttalar sig om. Den uppmärksamme läsaren noterar säkert att många av de boende, samt vaktmästare inte alls hyser någon oro för tryggheten i området. Det kan knappast kallas en önskan att svartmåla. Däremot ska alla röster få komma till tals även om det inte gäller terrorattentat eller sprängningar. Det är långt från "fabricerat struntprat".

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.