"Arsenik cyanid nickel"...

Publicerad:

I februari 2019 gjorde Structor Miljöteknik AB på uppdrag av SGU en miljöteknisk markundersökning på Gea-området. Syftet var att göra en riskbedömning och presentera en åtgärdsutredning.

Situationen på Gea-området är komplicerad, till exempel framgår att delar av området kräver ytterligare undersökning av översiktlig karaktär innan riskerna kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. I samråd med beställaren, SGU, har syftet med undersökningen också reviderats under utredningens gång till att "identifiera och avgränsa misstänkta föroreningar inom Gea:s verksamhetsområde istället för att titta på spridningen med grundvattnet."

Gullspångs Elektrokemiska AB bedrev metallsmältning av olika slag fram till år 1985. Tillverkningsprocessen gav upphov till restprodukter, en del släpptes ut i luften medan andra deponerades på olika platser både inom och utom fastigheten.
Gullspångs Elektrokemiska AB bedrev metallsmältning av olika slag fram till år 1985. Tillverkningsprocessen gav upphov till restprodukter, en del släpptes ut i luften medan andra deponerades på olika platser både inom och utom fastigheten. Foto: Owe E Hermansson

Åtgärdsutredningen är därför inte fullständig. Grundvattenprovtagning och hydrologisk utredning, samt provtagning av ytvatten och sediment i Gullspångsälven, krävs för att bedöma påverkansområdet och skyddsvärdet på grundvattenförekomsten samt förutsättningar för spridning till ytvatten.

Arsenik med mera

När det gäller föroreningar på området har fokus legat på de utfyllnader av stoft och slagg som finns över stora delar av området. Här talas om arsenik, bly, kadmium, PAH, koppar, krom, nickel, kobolt, vanadin, molybden och zink samt även kvicksilver. Även spridda föroreningar av PCB och cyanid har påvisats.

När det gäller lokalerna konstaterar Structor att byggnadernas framtid och kulturhistoriska värde bör utredas innan åtgärdsalternativ bestäms.

Byggnaderna

Den största delen verksamhetsrelaterade föroreningar bedöms finnas i stoft och damm som finns i stora mängder i vissa byggnader. Det talas om 500 kubikmeter stoft med en total vikt på cirka 1 000 ton.

Stoftet klassas som farligt avfall och delar av stoftet kan inte deponeras utan förbehandling.

Detta stoft och damm innehåller höga halter av sot och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Enligt Kemikalieinspektionen är PAH den största grupp av cancerogena ämnen som de känner till i dag.

Åtgärder

Vad ska då göras på Geaområdet? Structor konstaterar att deras huvudstudie stannar vid en mycket översiktlig åtgärdsutredning, "då föroreningarna inte fullt ut är identifierade och avgränsande".

Det talas dock om både schaktning och barriär. Fördelen med schaktning är att det innebär en massreducering då föroreningen helt eller delvis tas bort. Rester av skrot kan också tas bort, vilket minskar risken att metallskrot kommer upp i markytan i framtiden.

Nackdelen är att hela föroreningen inte åtgärdas och om samma resultat kan uppnås med bara påfyllning av ren jord bedöms schakt och borttransport inte motiverad.

Inkapsling

Fysisk inneslutning med barriärteknik är en metod som innebär att en jordförorening helt eller delvis inkapslas med täta/lågpermeabla barriärmaterial, varvid utlakningen och spridningen till omgivande mark- och vattenområden minskar eller helt upphör. Metoden kan också användas för att avlänka en spridningsplym så att den inte når fram till en dricksvattentäkt eller en känslig grund- eller ytvattenrecipient. I det här fallet bedöms det vara svårt att avlänka spridning till Gullspångsälven på ett hållbart sätt, då hela det förorenade området behöver kapslas in.

Rapporten säger att "endast barriär mot Gullspångsälven bedöms inte förhindra spridningen, endast förflytta eller fördröja spridningen".

– Länsstyrelsen har sökt pengar från Naturvårdsverket inför nästa år för att kunna komplettera huvudstudien på de punkter som Structor pekar ut som svagheter, säger projektledare Lisa Elmerfjord, Sveriges geologiska undersökning (SGU).

När det gäller utpekade faror så är det läckaget från Gea som bör prioriteras anser Lisa Elmerfjord.

Hur påverkas älven av föroreningarna från Gea?
Hur påverkas älven av föroreningarna från Gea? Foto: Owe E Hermansson

– Vi behöver göra grundvattenprovtagning och hydrogeologisk kartering för att få kontroll över spridningen av föroreningar från Gea till Gullspångsälven. Vi har även sökt pengar för att göra provtagningar på vatten och sediment i älven.

Vad händer då?

– När vi får ett bättre underlag kommer riskbedömningen och åtgärdsutredningen att revideras. Vi söker också stöd från forskare och entreprenörer för att få till bra åtgärdsförslag.

Kan det till exempel bli aktuellt med att schackra på området. Byta ut jordmassor?

– Efter att vi kompletterat huvudstudien nästa år så är planen att gå vidare till projektering av valda åtgärder och utförande av åtgärder under kommande år. Detta kräver ytterligare beviljande av medel från Naturvårdsverket. Förhoppningsvis ska vi hitta bättre och smartare metoder än att schakta och deponera föroreningarna men viss urschaktning och utbyte av massor kommer vi sannolikt inte ifrån.

Vad säger du om rapporten, bekräftade Structors utredning det ni anade?

– Rapporten visade på en omfattande förorening på platsen och det bekräftar den bilden som tidigare provtagningar visar och som vi också har misstänkt.

Artikeltaggar

GeaGullspångNyheter

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare