Kommunens treåriga projekt mot droger har gjort att fler ungdomar som varit i riskzonen fått hjälp. Framöver är det viktigt att fortsatt förbättra samarbetet mellan olika samhällsdelar anser "spindeln i nätet":
– Det handlar om att få alla att förstå vikten av att vara med och bidra på något sätt, säger Peter Åhling.
En snabb titt på de senaste årens antal orosanmälningar till socialtjänsten om barn som riskerar att fara illa är ingen rolig läsning för en Mariestadsbo. Men enligt kommunen är det precis tvärtom: Att antalet anmälningar och insatser ökat kraftigt beror på ett intensifierat arbete med tidig upptäckt.
Peter Åhling var och är fortfarande en viktig del i det arbetet. Vid årsskiftet gick hans projektanställning som drogförebyggande fältassistent ut (2016-2018). I dag har han en samordnande roll inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten. Han har även en fot inne hos elevhälsan.
– Vi skulle bli bättre på att tidigt upptäcka barn och unga med behov av stöd. Det har vi verkligen lyckats med, vilket framgår av antalet insatser och identifierade personer. Sedan har vi inom organisationen hittat olika typer av arbetssätt som varit framgångsfaktorer, säger Åhling.
Och vilka är det?
– Skolpersonal, föräldrar, idrottsledare, alla har ett behov av stöd, att prata med rätt personer och göra så kallade orosanmälningar. Min roll har varit att knyta kontakter mellan olika parter: Skola, socialtjänst, föräldrar, polis med flera.
Kommunalrådet lovar fortsättning– Vi gör väldigt mycket bra saker i kommunen, men ibland brister kommunikationen mellan olika verksamheter. Vi behöver bli ännu bättre på att jobba förebyggande.
I kampen mot narkotikan har kommunen hittat andra problembilder. Exempel på sådana är dåligt arbetsklimat i skolan och att unga tjejer har låg självkänsla.
När det gäller droger är det inte ovanligt att ungdomar anser att vuxenvärlden hycklar.
– Ett vanligt argument är att du kan dö av alkohol, det kan du inte göra av cannabis. Sanningen är att i sak stämmer det, du dör inte av cannabis.
– Däremot behöver du mer och mer för att uppnå ruset, till slut kanske du inte nöjer dig med cannabis. Helt plötsligt drar du i dig heroin och det blir dödlig fara. Men sådant blundar de för, det händer inte dem, säger Peter Åhling.
Närmare
I rapporten framhålls hur ett samarbete med polisen växt fram vid samlade insatser, till exempel knarkrazzior på skolorna.
Mellan september 2016 och maj 2019 var Henrik Karlsson och Christer Olsson ungdomspoliser i Mariestad.
– Jag vet andra kommuner som tycker att det är alldeles för dyrt, det är en väldigt märklig inställning. Om vi inte jobbar med ungdomarna blir det mänskliga lidandet stort och narkotika riskerar att leda till kriminalitet, säger Henrik Karlsson, nu stationsbefäl i Mariestad.
Efter ett halvår utan ungdomspolis har Mariestad fått in en färsk rekrytering. Än så länge rör det sig om en tjänst.
För Henrik Karlsson är satsningen på ungdomspoliser given.
– Jag tycker att det är jätteviktigt. Det är bara att titta på den särskilda satsningen mot narkotika som gjordes under sex veckor i höst i östra Skaraborg. Det man fick höra var att det kändes som att famla i mörker, det finns väldigt mycket att göra.
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | |
Kriminalitet | 11 | 19 | 18 | 33 |
Missbruk av läkemedel eller liknande* | 0 | 1 | 6 | 4 |
Narkotika* | 31 | 22 | 22 | 32 |
Annan socialt nedbrytande beteende | 77 | 84 | 177 | 134 |
Summa eget beteende | 119 | 126 | 223 | 203 |
Beviljade insatser | ||||
Antal insatser | 78 | 126 | 176 | 160 |
Antal unga | 62 | 84 | 102 | 103 |