Sälj dig inte billigt i den digitala ekonomin

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Naina Helén Jåma/TT

Kunskap är makt och vi säljer oss billigt. Genom vår digitala närvaro lämnar vi uppgifter om oss själva med ett värde som guldet i Eldorado. De digitala företagen ägnar sig inte åt filantropi. Om en tjänst är gratis kan vi utgå från att det är vår information som utgör valutan på en välregisserad annonsmarknad. Övervakningsekonomi är ett av nyorden 2019 på Språkrådets lista och beskriver en samhällsutveckling där rollen som kontrollerande storebror övertagits av företag.

De fruktansvärda fem kallas ibland teknikjättarna Amazon, Apple, Alphabet (mer känt som Google), Microsoft och Facebook. Sedan internet introducerades för privatpersoner har de tagit allt större kontroll över våra liv och jämförs rättmätigt med nödvändig infrastruktur och ibland även stater. De formar tekniken och tekniken formar oss.

Harvardprofessorn Shoshanna Zuboff har beskrivit företagen som samtida siare, med skillnaden mot tidigare orakel att de också skapar den framtid de prognostiserar. Genom enorma datamängder kan de analysera beteenden från miljarder människor globalt för att lära sig styra och premiera de handlingar som genererar mest vinst samtidigt som det löser konsumentens problem.

Det kan tyckas oproblematiskt. Företagen förenklar våra liv med sina tjänster och det är snudd på omöjligt att välja bort en digital närvaro utan kännbara konsekvenser på vårt sociala liv, vår privatekonomi och karriärmöjligheter. Men just däri ligger problemet. Vill vi vara herre över vår information eller dess hjälplösa slav? Vi är fångna i teknikens Skylla och Karybdis.

De största teknikföretagens maktmonopol måste brytas upp. De är jämförbara med annan infrastruktur som lagförts tidigare, exempelvis järnvägar, telefoni och vattenverk. Företagen själva har uttryckt ett behov av nya konkurrensregler, som ett sätt att förekomma drakoniska lagar. Det är reaktiva regleringar som föreslås. Jan Stenbecks krassa konstaterande att teknologi slår politik står sig.

Det krävs en ökad insikt hos konsumenterna hur deras digitala beteende används och hur tekniken som omsätter informationen fungerar. GDPR var en lovvärd reform men för det stora flertalet kan vi anta att den stora skillnaden framförallt ligger i att användarna behöver samtycka till att deras data används. Få läser det finstilta i avtalen eller förstår vad det innebär. En god vidareutveckling av direktivet vore ett krav på läsbarhet och tydlighet.

Det är lätt att hemfalla till teknikpessimism. Men tekniken i sig är varken ond eller god, den är ett medel för att nå de mål vi väljer att formulera. Om den digitala framtiden ska vara vårt hem, är det vi som måste göra den till det.

Vi behöver återta makten över våra liv och förstå att det är vi som blivit varan. Det är rimligt att vi börjar ta betalt för det vi säljer. Utan nödvändig insikt i hur våra data omsätts och tekniken fungerar blir vi nyttiga idioter i övervakningsekonomin.

Martina Stenström

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.