• idag
    10 aug
    21°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    22°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    22°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    23°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    14 aug
    21°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Berguvarnas rop ska ge svar

Nyheter
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Berguven har det tufft och det talas om ett halverat bestånd, men det får riksinventeringen 2019-2020 visa om ett tag.
Foto: ARKIV
2020 är andra och sista året för riksinventering av berguv.
– Lyssna efter berguvarnas rop och tipsa oss, uppmanar fågelskådaren Lasse Persson från Lidköping som är rapportmottagare i Västergötland.

Berguv har inventerats vid sju tillfällen de senaste 75 åren.

Resultatet från inventeringarna 1964-65 och 1974-75 var nedslående. De visade att berguven hade minskat kraftigt och beståndet var vid denna tid under 200 par i landet.

Riksinventering 2019-2020, med syfte att mäta upp det häckande beståndet, sker i regi av BirdLife Sverige, tidigare Sveriges Ornitologiska förening (SOF).

"Försök höra"

Lasse Persson uppmanar nu allmänheten, precis som förra året, att lyssna efter berguvarnas rop. Det är nämligen de levnadsglada hannarna som försöker locka till sig honorna för häckning.

De vill också vara "herre på täppan" i sitt revir som kan vara tio kvadratkilometer.

– Berguvens hannar hörs med sitt kraftiga rop som låter Hoo-åå! Bästa tiden att lyssna är inom en timme efter solens nedgång och en timme före solens uppgång. Det ska vara näst intill vindstilla.

– Ifall någon noterar rop kan vi skicka en fågelskådare till platsen. I nästa steg, under maj-juni, kan vi kanske lokalisera var de har bo och ungar, sedan går det eventuellt att ringmärka dem.

I Gullspångstrakten finns det berguv, men den här plåtades i Mariestad av fotograf Charlotte Ferneman 2008.
Foto: Charlotte Ferneman/ARKIV

Vad blev resultatet för Mariestad, Töreboda och Gullspång förra året?

– Tyvärr verkar det som att Mariestad, sorgligt nog, inte längre hyser någon berguv. Det finns inga rapporter från centralorten i år. Däremot finns det uvar i trakten av Gullspång och bort mot Hova.

Vad tror du om berguvens framtid?

– Det är en nedåtgående trend i stora delar av landet, med undantag för havsnära områden i Bohuslän och på östkusten. Det pratas om en halvering men vi får se när sammanställningen kommer från BirdLife Sverige.

– Det som styr hur många uvar vi har är tillgången på föda. De lever till största delen på gnagare såsom åkersork, vattensork och brun råtta. Det vi vet är att övertäckningen av soptipparna har bidragit till att mängden bruna råttor har minskat dramatiskt. Det har säker påverkat stammen negativt.

Hur ska folk rapportera in till er?

– Rapporter mottages å det varmaste. Min e-post är: bubo1955@gmail.com

Hur har den varma vintern påverkat berguven?

– Våra snöfattiga, milda vintrar gör att gnagarna inte kan reproducera sig under snön som de brukar. Om det kommer snö tinar den ofta, för att senare frysa. Det gör att gnagarna inte kommer upp över snön och det är näst intill omöjligt för berguven att jaga.

Tuff tid

– Vintern är en tuff årstid för berguvarna. Det är inte ovanligt att de drar sig in mot städerna för att jag kråkfåglar på nätterna för att på dagen sitta på en undangömd plats där de får vara ifred för retliga kråkor och måsar. De tar även mink om de kommer åt.

Vart är det störst bestånd i Skaraborg?

– Falbygden är det starkaste fästet för berguv i Skaraborg. Men det finns bestånd i Skövde och i Gullspångstrakten, samt på västgötaslätten mellan Lidköping, Vara och Trollhättan.

Blir berguven lätt störd av människan?

– Människan utgör en störning i vissa fall och i andra fall inte. Det har hänt att berguvar har gått till häckning alltför nära motionsspår och det har inte varit lyckat. Däremot kan de häcka inne på fabriksområden och i aktiva stenbrott utan att bli störda.

– Det beror på att uvarna, hur otroligt det än låter, lär sig att känna igen människor och fordon som de möter dagligen.

Berguvens ungar är lite "luddiga". Nykläckta ungar har en ljusgrå dundräkt. Denna dräkt ruggas och efter bara några veckor är deras fjäderdräkt nästan färdigbildad
Foto: Lasse Persson
Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.