Ung man döms för bombhotet mot Arena Skövde

Den man som ringde till Skövde kommun och sade att det fanns en bomb i Arena Skövde döms nu till skyddstillsyn för falskt larm. Han ska också betala skadestånd till kommunen på cirka 65000 kronor.

Det var i oktober som en man ringde till Skövde kommuns kontaktcenter och uppgav att en bomb var placerad inne på Arena Skövde. Anläggningen utrymdes omedelbart, ett stort antal anställda och besökare fick lämna.

Polisen kallades till platsen och sökte också igenom lokalerna, någon bomb hittades inte och anläggningen kunde öppnas igen ett par timmar senare.

Mannen greps

Samma dag grep polisen en 23-årig man. Misstankarna mot honom var så starka att han även anhölls av åklagare. Polisen hade spårat samtalet till hans mobil, man såg också att det gjorts från en plats nära Arena Skövde och senare fick man även fram uppgifter som visade att mannen befann sig på platsen vid samma tidpunkt.

Förnekade brott

Den misstänkte har hela tiden hävdat att polisen grep fel person, att han är oskyldig. Han har till och med pekat ut och namngett en annan person för gärningen.

Han har hävdat att den personen lånade hans mobiltelefon och ifrån den ringde in samtalet till kontaktcentret.

Inte grovt brott

Men det var ändå 23-åringen som åtalades misstänkt för grovt falsklarm. Rättegången genomfördes i Skaraborgs tingsrätt för ett par veckor sedan. På onsdagen kom domen.

Det står klart att domstolen inte tror på mannens förklaring om att någon annan ringt in hotet. Den utpekade personen var inte på platsen vid tidpunkten, vilket även styrks av vittnen.

Tingsrätten dömer 23-åringen för falskt larm, men anser inte att brottet är grovt utan av normalgraden.

Tingsrätten säger i domen att det falska larmet visserligen riktades mot de 200-300 människor som befann sig i Arenan och att det föranledde omfattande säkerhetsåtgärder, bland annat utrymning av anläggningen.

Får skyddstillsyn

"Tingsrätten anser dock inte att de uttalanden som finns i förarbetena till den aktuella lagstiftningen ger stöd för att det nu aktuella larmet är att anse som ett grovt brott. Som exempel på grova brott anges falska larm om kärnkraftsolyckor och larm som orsakat svåra skador eller olägenheter. Sammantaget anser tingsrätten inte att det falska larmet orsakat sådana skadeverkningar som gör att brottet ska bedömas vara annat än av normalgraden".