• måndag
    6 juli
    13°
    • Vind
      9 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 juli
    16°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.1 mm
  • tisdag
    7 juli
    16°
    • Vind
      8 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    8 juli
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    9 juli
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Vi måste agera nu för att lindra hungerkrisen

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Picasa
Coronapandemin beräknas resultera i att över 130 miljoner människor hamnar i akut hunger, enligt nysläppt FN-rapport. Det är en dubblering av antalet som lever i akut hunger idag.

Effekterna av pågående pandemi tar oss längre och längre ifrån det globala målet om noll hunger till 2030. Nu måste världens ledare, inklusive Sveriges, göra allt de kan för att förhindra att denna hälsokris övergår i en långdragen humanitär kris.

Bara en femtedel av alla som bor i låginkomstländer har tillgång till någon form av socialt skyddsnät, och ännu färre har tillgång till matrelaterade skyddsåtgärder. Det är de som drabbas hårdast av hälsokrisen som är på väg att bli en humanitär kris. För att nå ut till och hjälpa de mest utsatta krävs ett fortsatt starkt bistånd och framför allt ett globalt ansvar för denna kris som drabbar oss alla. Det svenska biståndet förväntas krympa med två miljarder nästa år enligt beräkningar från SVT, när BNP väntas falla. Och det är förstås inte bara svenskt bistånd som kommer att minska med lägre BNP, utan alla givarländers. Tidningen Omvärlden har tittat på oppositionspartiernas vårbudgetmotioner och flera av partierna föreslår ett minskat bistånd. I situationen vi befinner oss i nu är det extremt viktigt att vi åtminstone står fast vid enprocentsmålet, som en lägstanivå om inte riksdagen beslutar att skjuta till extra pengar.

När politiker nu ska prioritera biståndet framöver är det viktigt att åtgärder både lindrar de direkta konsekvenserna av covid-19 och säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling framåt. Vi får inte tappa momentum eller riskera att den utveckling och de framsteg som skapats förgås. The Hunger Project vill skicka med några punkter att tänka på när det minskade biståndet ska fördelas.

1. Att hindra smittspridning kräver snabbt agerande, och det kräver lokal närvaro.

The Hunger Projects utbildade lokala volontärer med fokus på bland annat hälsa, vatten, sanitet och hygien har spelat en stor roll i att nå ut till varje invånare, i varje samhälle, med rätt information om viruset. De senaste 12 åren har vi utbildat 500 000 lokala ledare i hur man kan mobilisera sina grannar och nå ut med väsentlig kunskap i deras samhällen. I denna kris ser vi hur detta nätverk av lokala ledare har skyddat 14 000 byar från de värsta konsekvenserna av denna pandemi. Lokala organisationer, som många gånger är beroende av sina givare och investerare, måste få möjligheter att utföra sitt arbete, som inte kan stanna av utan är extra viktigt just precis nu.

2. Tron och tilliten till varje människas förmåga är extremt viktig i en kris.

Coronakrisen är bara ett exempel på hur de som står närmast problemet är de som också står för lösningarna. The Hunger Project ser hela tiden prov på hur människor världen över nu hjälper de mest utsatta eller isolerade med matförsörjning, hur jordbrukare erbjuder lokal leverans av sina produkter, och hur människor kommer på kreativa lösningar på problem som uppstår när gränser och marknader stängs. Och inte minst ser vi hur de samhällen vi haft kontakt med länge och stöttat i deras utveckling, står starkare rustade i denna kris. Att bygga individuellt ledarskap och personligt ansvar skapar förutsättningar att agera snabbt och fatta rätt beslut när en kris slår till.

3. Samhällsledd utveckling krävs för att skapa en hållbar lösning på hunger.

Åtgärder är mest framgångsrika om beslut fattas nära folket. Detta kräver effektiva nationella och lokala myndigheter som arbetar tillsammans med sina medborgare. Att bygga självförtroende och motståndskraft på samhällsnivå är nyckeln till att avskaffa hunger på lång sikt. The Hunger Project arbetar i partnerskap med lokala myndigheter för att säkerställa att de är effektiva, inkluderar kvinnor i ledarskapspositioner, tar ansvar för den lokala utvecklingen och möjliggör för människor att nås av tillgängliga resurser och information.

Idag, den 28 maj, uppmärksammar vi världshungern tillsammans med organisationer och individer runt om i världen på World Hunger Day – ett initiativ som startades av The Hunger Project 2011 för att öka medvetenheten om de 820 miljoner människor som bekämpar hunger varje dag. I år fokuserar vi på alla som runt om i världen dagligen driver igenom hållbara lösningar på hunger och fattigdom, och som nu dessutom kämpar för att stoppa spridningen av covid-19 och dess effekter på hunger och fattigdom.

Malin Flemström, tf vd The Hunger Project Sverige

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.