SRB premium är koncept där mjölkkor slutgöds för att få fram ett kött av allra yppersta klass.
– Jag tycker vi kan konkurrera med det allra bästa köttet på marknaden, säger Markus Lindström i Böja.
I Skaraborg finns det några gårdsägare som tar fram svenskt, smakrikt premiumkött från SRB-rasen. Mjölkkor går till köttproduktion när de mjölkat klart.
Det handlar med andra ord om en klimatsmart produkt.
– Det är att fantastiskt fint kött med härlig smak och med mycket fett insprängt, lovordar kocken Linus Mann, köksmästare på Norrqvarn hotell & konferens som varit kock sedan 1998.
Familjegård
Mjölkbonden Markus Lindström sköter en konventionell produktion i Böja, Stommen, på 530 hektar åkermark. Där finns totalt 370 djur (130 kor, 130 stutar, 110 ungdjur).
– Det är jag och min bror Hans, samt min sambo Malin och en anställd som driver verksamheten. Mitt ansvar är mjölkningen och köttproduktionen, berättar Markus Lindström
– Min bror har växtodlingsansvaret, men allt är givetvis ett lagarbete. Farfar började bruka gården vid Stommen i slutet 1950-talet och blev pensionär 1991.
– Pappa och mamma tog över gården och har nu precis gått in i pensionärsåldern, men arbetar fortfarande, fortsätter han.
Daniel Frändberg på Göranstorp i Töreboda driver sin gård tillsammans med sin fru Eva och de har tre barn tillsammans.
– Vi har mjölkproduktion med 75 kor av SRB-rasen, sedan föder vi upp tjurkalvarna som stutar. Det är en ekologisk produktion, berättar Daniel.
– Vi har en anställd och arrenderar en del mark. Totalt har vi 270 hektar åkermark.
Etablerad
Svensk Röd och vit boskap (SRB) är en etablerad ras som funnits i Sverige nästan hundra år. Boskapen är helt rödbruna eller har vita inslag av olika storlek.
SRB premium är ett sätt att få fram ett kött av den allra yttersta klass. Ett djur som äter gott och mår bra är grunden för ett gott kött.
Djuren, som är stambokförda kor av SRB och som har kalvat minst en gång, föds upp enligt svensk djurskyddslag. När de uppnått åldern minst 36 månader, samt vistats på bete under minst tre säsonger, kan ett premiumkött tas fram.
– Under sin levnadstid har djuren både gett mjölk och betat under perioder, vilket bidrar till den biologiska mångfalden. De slutgöds minst tre månader före slakt, säger Markus.
– Mjölkkorna är generellt uppfödda lite långsammare är en traditionell köttdjuren. Det är positivt för marmorering och smak.
Mjölkkor
SRB-kon kalvar i intervaller om 13 månader och däremellan producerar hon mjölk.
När kon inte längre är lämplig för fler kalvningar behåller man henne för mjölkproduktion så lång tid produktionen håller sig på en normal nivå. Under slutgödningen ges de sinlagda mjölkkorna grovfoder som ökar det intramuskulära fettet.
– Ett vant ögat ser när kon är redo att slaktas. Bakpartiet är det man tittar på, säger Daniel Frändberg.
Djuren slaktas lokalt på Ekbackens slakteri i Lerdala där det också hängmöras.
Premiumköttet har naturligt mycket fett insprängt i musklerna. SRB-rasen har genetiskt bra anlag för intramuskulärt fett.
– Det insprängda fettet bidrar i sin tur till marmorering och en rik smak, säger Markus.
– Fettkappan ska vara gul, då är köttet som bäst och mer smakrikt, klargör Daniel Frändberg.
Köttet har fått fina lovord – inte bara på lokala krogar som exempelvis Norrqvarn, dit Daniel har levererat kött.
– Restaurangerna uppskattar det här med hållbarhetsperspektivet. Vi har till och fått leverera kött till Paul Svenssons krog "Fotografiska" i Stockholm. De serverar ju normalt bara vegetariska rätter, säger Daniel stolt.
Utmärkelse
Varje år utser kockeliten ett kvalitetsintyg, som kallas exceptionell råvara, och råvaruklassen är det högsta i Sverige. Sex uppfödare tilldelades 2018 det hedervärda priset.
En av dem som fick det eftertraktade intyget var Markus Lindström med kött från en mjölkko av rasen SRB. Vid tillfället bedömde kockarna köttets utseende, mörhet, saftighet, konsistens och smak.
Köttet kom från en ko som var 114 månader vid slakt. Hon hade fött fyra kalvar och levererat 61 000 kilo mjölk. Slutgödningen var under 14 månader.
– Vi har via våra svenska kockar fått upp ett intresse utomlands, men sedan kom Coronaviruset och satte allt på paus, säger Markus.