Daniel vet mer om corona

Sjukdomar och död har länge intresserat Mariestadsbon Daniel Larsson. I dag jobbar han som forskare och lärare med dess historiska perspektiv.

– Jag trodde faktiskt inte att jag själv skulle hamna i en pandemi.

Under rådande läge har Daniel Larsson och hans forskningsområde varit mer efterfrågat än någonsin. Han forskar om sjukdomar på äldre historia, före 1800-talet vid Göteborgs universitet. Bland hans intresseområden finns akuta infektionssjukdomar, smittkoppar och tyfus.

– Jag tror att jag inte följer den nyhetsrapporteringen om corona mer än någon annan. Men jag kanske ser den med andra ögon.

Mariestadsbon berättar att han fått många frågor kring likheter mellan den aktuella pandemin och den som han skrev en bok om, kolera.

– Jag ser mer skillnader, säger han.

Skillnader och likheter

Covid-19 är ett virus, kolera en bakterie.

– Första kolerafallet konstaterades i Sverige i juli 1834. Sjukdomen har funnits i tusentals år i Gangesdeltat men först på 1810-talet började den röra sig ut i världen, säger Daniel.

Människorna hade i den tiden förändrat sitt beteende i och med handeln hade ökat.

– På så sätt fanns det plötsligt möjlighet för en spridning, säger forskaren.

Symptomen och sjukdomsförloppet beskriver han som "hemsk", "smutsig" och "ful".

– Människorna fick kräkningar och diarré, från att ha fått i sig bakterier till döden tog det oftast bara några timmar. Under tiden tömdes kroppen snabbt på vätska. Man beskrev det som att kroppar rasade samman, krympte ihop och åldrades jättesnabbt.

Sjukdomen var ny, många var rädda för den. För att veta mer skickades läkare till Ryssland för att lära sig.

– Ännu en skillnad från 1834 jämfört med nu är att ingen hade begripit sig på sjukdomen när den nådde Sverige. I dag har vi mer detaljer.

Smitta och smuts

Frågan var dock då som nu. Hur ska sjukdomen stoppas?

– Det fanns två läger med varsin teori. Nummer ett trodde att sjukdomen orsakas av något osynligt levande och att den smittar.

– De andra trodde att sjukdomen uppkom på grund av smuts och dålig luft. Likt allt annat dåligt skulle även kolera, enligt dem, komma från öst.

Daniel återger hur båda lägren försökte bevisa att de hade rätt.

– Första teorin visade att utbrottet först var i en stad och sedan ploppade upp i en annan, alltså måste det ha funnits en smittkedja. De uppmanade att bryta den genom att skydda sig, ingen skulle få komma ut och de som kom in skulle sättas i karantän.

– Andra pekade på att sjukdomen oftast uppstod hos fattiga där det var smutsigt. De sa att man skulle sätta i gång att städa och anlägga vattenledningar. Även rökelser rekommenderades för reningen.

Makthavarna stod inför dessa två teorier och dess konsekvenser.

– Första förslaget skulle innebära stopp i handeln och ont om mat, människorna skulle bli arga, säger Daniel och berättar att man redan innan sett upplopp i till exempel Warszawa.

Från centralt håll i Stockholm kom strax därför propåer om minskade karantänstider och att spärrar skulle tas bort.

– Hellre ett antal döda än samhällshaveri, sammanfattar han.

Den andra teorin skulle innebära biverkningar som präglade hela 1800-talet.

– Samhällshygienen späs på av kolera. 1874 införs centrala regler om rengöring, hälsostadgar som drivits fram av epidemin, säger Daniel och fortsätter:

– Sundhetsnämnder fanns i alla församlingar redan innan epidemin. De var ansvariga för krisberedskap och skulle se till att det fanns likbärare och andra viktiga funktioner. De är grunden till 1900-talets hälsovårdsnämnder.

Nyheter och kyrkan

Spridningen av dagens pandemi kan upplevas som snabb, men faktum är att koleran också spreds mycket fort.

– I slutet av juli började kolerasmittan från Göteborg röra sig mot Västsverige. I september blev det två separata angrepp i vår region, nerifrån och uppifrån Stockholm, säger Daniel.

Trots att man då fortfarande reste med häst och vagn spreds sjukdomen inom några veckor.

– Information om förloppet av kolera var viktigt. Regeringen skrev brev som kopierades och skickades ut med ridande bud. Inom några dagar hade alla landshövdingar fått informationen som mångfaldigades och skickades ut till församlingarna där prästen läste upp brevet i kyrkan på söndagen. På den tiden samlades nästan alla i kyrkan.

För att få fram information om historiska sjukdomar har Daniel bland annat använt gamla läkarrapporter och kyrkböcker. Före tidningarnas genomslag så skedde nyhetsförmedling såklart även mycket via hörsägen.

– I dag drunknar vi i uppgifter från olika håll. Förr var det kyrkan och pratet i byn som stod för nyhetsförmedlingen.

Kyrkans centrala roll i samhället gjorde även att många trodde att koleran var sänd från Gud som ett straff för synderna.

Finns minnen

Koleran återkom flera gånger, epidemin 1834 var den svåraste. På 1850- och -60-talet var det ofta enstaka mindre utbrott.

– På 1500 - 1700-talet kom det hela tiden nya sjukdomar, det var en del av samhället. Det dog så ohyggligt fler i gamla sjukdomar och det finns massgravar som inte är kända än i dag, säger Daniel.

Han lyfter pestepidemin från 1710 som exempel:

– Tack vare en präst som förde detaljerade anteckningar i begravningslängden vet vi mer om pestutbrottet i Lyrestad.

Det är känt att sjuka begravdes på särskilda platser på grund av rädsla för att liken kunde smitta. Den nämnda prästen skrev ut namn på ett ställe där en sådan grav med tre till åtta personer skulle kunna finnas.

– Jag kontaktade en kompis, åkte ut till Lyrestad. På en gård träffade jag en äldre man som först inte visste något men när vi var på väg därifrån vinkade tillbaka oss. Han hade kommit på att de äldre i byn brukade prata om någon massgrav när han var liten.

Daniel och kompanjonen hittade platsen. En liten kulle fanns vid huset, om det är en massgrav eller inte har de inte fått klarhet i än.

Nära slutet

I Sverige dog mer än 12 600 människor i kolera under 1834. I Skaraborg finns en rad kolerakyrkogårdar.

– Kolera var så intensiv och det vittnas om skräck bland folket. På nätterna hörde de järnbeslagna likvagnarnas däck slå mot gatan.

Daniel som är doktor, forskare och lärare vid Göteborgs universitet vet att tidigare epidemier lett till förändringar i samhället på lång sikt.

– Den politiska debatt just nu är lågmäld men det kommer att bli mer, så har det alltid varit.

Han tror, baserad på sin historiska kunskap, att det är strukturellt långsiktigt arbete, med organiserad sjukvård och större lager kan vara en erfarenhet att ta med sig och bygga på efter coronapandemin.

När det gäller hans egen tillvaro fylls den av jobb på distans och skrivande på nästa bok. Tillsammans med en kollega skriver han om svält, men det två år kvar på projektet.

Hur är det att vara mitt i en epidemi?

– Jag tycker som de flesta andra, att det är grått.

Mot slutet av intervjun berättar han att det är en fråga som inte MT men andra medier har ställt till honom den senaste tiden: När tar epidemin slut?