• idag
    3 aug
    21°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    4 aug
    21°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    5 aug
    19°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    6 aug
    22°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

300 000 sniglar blir till klimatsmart mat

Nyheter
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Sniglar är nattaktiva djur och söker under dagen skydd från solens strålar.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Västvärlden behöver äta mindre kött för klimatets skull, anser många experter. Nu görs försök i Skandinavien att få hundratusentals lokalt odlade sniglar till matborden som ett alternativ till andra köttyper.

Hästar strövar omkring i högt grönt gräs. Stråna vajar lite i vinden och det är tyst på den danska landsbygden utanför Roskilde. I det gröna finns också en struktur byggd av människohand. Här har nämligen odlaren Ditte Ankjærgaard en snigelfarm. En tusen kvadratmeter stor grönyta omgärdad av knähög plåt och nät.

– Jag älskar sniglar, de är fantastiska djur. Hela idén med att få kvalitetssniglar lockar mig verkligen. Danskarna förtjänar att få ordentliga sniglar, säger Ditte Ankjærgaard.

Hon lyfter på en låg rampliknande konstruktion i trä. Där under plankorna skyddar sig hundratals små sniglar från solen. Sniglarna, med vetenskapligt namn snäckor, är nattaktiva djur. Ditte Ankjærgaard har tillsammans med sin man Carsten Gydahl-Jensen drivit snigelfarmen i fyra säsonger. Inspirationen kom från en tv-dokumentär om en snigelodling i Storbritannien som hennes man såg.

– Jag satt efter det på mitt kontor och tänkte att jag som människa kan inte sitta på en stol inomhus hela dagen, utan jag borde vara ute i naturen. Sniglar, det ska vi prova tänkte jag, säger hon.

Ditte Ankjærgaard och Carsten Gydahl-Jensen sköter snigelodlingen tillsammans.
Foto: Andreas Hillergren/TT

Hårt arbete

Det har varit tuffa år för att få allt i ordning. Farmen har också drabbats av skadedjur och av en alldeles för blöt säsong och en alldeles för torr.

– Det har gått bra, men det har varit en mycket lång process. Det har varit ett jättehårt arbete.

I år kommer farmen att föda upp cirka 300 000 sniglar som ska bli till omkring 3,5 ton snigelkött. Sniglarna som odlas kallas Helix aspersa maxima på latin och är mer kända under det franska namnet gros gris som på svenska betyder stor grå.

Inuti träbackar vilar fjolårets sniglar.
Foto: Andreas Hillergren/TT

Ditte Ankjærgaard har nyligen slutat sitt deltidsjobb på kontor för att satsa helt på sniglarna.

– Nu går vi in i en ny fas, nu är det på allvar. Vi har provat oss igenom massor av saker och nu ska vi få det till att bli en lönsam verksamhet, för det är det inte nu.

Förutom växterna som växer inuti produktionsområdet äter sniglarna också ett foder baserat på mjöl av majs och säd. Under natten sprutas det ut vatten i området för att sniglarna ska trivas. Målet för farmen är att skapa klimatsmart mat. På ett kilo snigelkött går det drygt ett kilo foder enligt ägarna. Mindre än för många andra köttyper.

Mindre kött

Många forskare är överens om att köttkonsumtionen måste minska för att få ner utsläppen i världen. I en rapport från ett projekt av FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) framkommer det att det krävs sju kilo foder för att producera ett kilo nötkött. Our world data, ett projekt kopplat till universitet i Oxford, vittnar om att ett kilo nötkött kan kräva så mycket som upp till 25 kilo foder beroende på olika omständigheter så som omfattning av naturbete.

Förutom de gröna växterna inuti området äter sniglarna ett foder baserat på mjöl av majs och säd.
Foto: Andreas Hillergren/TT

– Vi behöver ställa om till ett mer hållbart och klimatsmart matsystem, säger Line Gordon, docent och föreståndare vid Stockholm Resilience Center.

Hon är övertygad om att minskat matsvinn och minskad köttkonsumtion är nödvändigt.

– I dag är matsvinnet en så himla stor del av det vi köper och producerar. Det är en tredjedel globalt sett som går till matsvinn.

– Sedan gäller det att minska på köttkonsumtionen för de allra flesta. Vi kan fortfarande äta en del kött och det finns köttproduktion som också är bra för biologisk mångfald och öppna landskap, men att minska på den är ett viktigt steg för mer klimatsmart mat.

Line Gordon har ingen erfarenhet av snigelodlingar, men menar att det behöver tänkas väldigt brett för att hitta nya alternativ.

– Jag tror att det är jätteviktigt att man experimenterar med den typen av grejer också.

Snigelkaviaren plockas för hand, rengörs och paketeras innan försäljning. Det är ett tidskrävande arbete.
Foto: Andreas Hillergren/TT

Svensk snigelfarm

På en gård i Jonstorp utanför Vingåker finns Sveriges enda större snigelfarm. Driver gården gör Carina Van Steenbergen tillsammans med sin fru. Paret driver en småskalig gård med grönsaker, ägg och sniglar.

– Tiden är rätt för att börja kolla på andra möjligheter med matproduktion som är mer klimatsmart, närproducerad och småskalig, säger hon.

Carina Van Steenbergen kommer från Belgien, men har bott länge i Sverige. I Belgien och Sydeuropa är sniglar en vanlig maträtt. Hon drömde länge om en egen snigelfarm och förra året blev det verklighet. Då började det med ett test med 50 000 sniglar. Detta år har hon 200 000.

– Jag har kunder som väntar på leverans. Det är privatpersoner som gärna vill köpa sniglarna i ett färdigt paket, bara att värma upp. Sedan har jag två krogar, en vinbar och några restauranger som väntar.

Fram till april hade hon Sveriges enda kommersiella snigelfarm, men nu har görs även försök i mindre skala på Gotland att odla sniglar.

Snigelkaviar annorlunda vara

På snigelfarmen utanför Roskilde ställer Ditte Ankjærgaard fram en liten, öppen låda. I ett dussintal plastmuggar med jord syns golfbollsstora snäckor. Sniglarna, som föddes upp i fjol, har grävt ner sig i jorden och lagt sina ägg. När hon försiktigt vänder på en plastmugg lyser de vita äggen i den mörka jorden. Förutom kött producerar gården också en ovanlig och exklusiv produkt: snigelkaviar. Det är farmen ensamma i Skandinavien om att göra.

Snigelkaviar är en i Norden ovanlig och exklusiv vara. På gården utanför Roskilde finns Nordens enda produktion för snigelkaviar.
Foto: Andreas Hillergren/TT

– De har en helt speciell smak som du inte kan finna i någon annan föda på hela jorden.

Snigelkaviar har ett pris på ungefär 20 000 svenska kronor per kilo.

Paret på snigelfarmen vill öka sin produktion och få fler att äta snigel, men det finns många hinder. Många ser inte sniglar som mat, enligt paret. För att komma runt det har de experimenterar med bland annat snail n' chips och snigelkorv.

– Människan är mycket traditionsbunden när det gäller mat. Det är psykologin i det, det mentala, det är en barriär vi måste över för att fler ska äta sniglar, säger Carsten Gydahl-Jensen.

Trots utmaningarna har Ditte Ankjærgaard höga ambitioner.

– Mitt första stora mål var att danskarna ska ha bättre sniglar på tallriken. Det ännu större målet är att jag vill sälja danska sniglar till hela världen.

Joel Sund/TT

Sniglar som mat

TT

I Europa avses sniglar som kulinarisk term enbart vissa snäckor. Främst vinbergssnäcka och andra Helix-arter.

Att äta sniglar som mat går att spåra till åtminstone romarnas tid. Under romartiden uppskattades sniglar som mat.

Under medeltiden fick sniglar betydelse i fastedieten. I den då rådande katolska läran sågs sniglar inte som kött, vilket var förbjudet under fastetider, utan som fisk.

Därefter minskade det intresset för sniglar i matlagningen, men kom tillbaka starkt och återinfördes i det franska köket i början av 1800-talet.

Före 1930-talet var sniglar som mat så gott som okänt i Sverige.

Källa: Nationalencyklopedin

Köttkonsumtion

TT

Genomsnittsvensken äter 50–55 kilo kött per år. Sedan 1970-talet har svenskarnas köttkonsumtion dubblerats.

Förbrukningen av kött har dock minskat något de senaste tre åren. För att få ner jordbrukets klimatpåverkan måste köttkonsumtionen minska.

I världen finns det i dag 1,3 miljarder nötkreatur som äter en tredjedel av all spannmål som odlas. Eftersom nötkreatur släpper ut metan är nötkött det köttslag som har högst klimatpåverkan.

Kycklingar och höns omvandlar effektivt spannmål och proteinfoder till kött. Det gör att kyckling per kilo ger låga utsläpp av klimatgaser. Kyckling har ökat kraftigt på den svenska marknaden.

Gris är det som svensken äter mest av. Jämfört med nöt- och lammkött har griskött lägre klimatpåverkan, men högre än för kyckling.

Som alternativ till animaliskt protein lyfts baljväxter fram som ett bra val. Baljväxter ger mycket näring för pengarna och är snällare mot miljön.

Källa: WWF, Livsmedelsverket och Jordbruksverket