• idag
    3 aug
    21°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    4 aug
    21°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    5 aug
    19°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    6 aug
    22°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Plastskattens vinnare är inte miljön

Ledare
PUBLICERAD:
Papperspåsar och plastkassar på Hemköp.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Följderna av regeringens straffskatt på plastpåsar har i förlängningen blivit ett utpekande av samhällets vinnare och förlorare.

Sedan plastpåseskatten infördes har användningen av plastkassar minskat dramatiskt. De stora dagligvarukedjorna rapporterar att försäljningen har sjunkit med mellan 50 och 70 procent (SVT, 7/7), vilket har varit katastrofalt för kasstillverkarna. Livskraftiga företag som tillverkar välbehövda produkter tvingas till ruinens brant samtidigt som skatten inte uppnår sitt syfte.

Landets största tillverkare av plastpåsar, Bengt Lundin AB i Jössefors utanför Arvika, har uppger till exempel att efterfrågan närmast har utraderats (DI, 7/7). Företaget har tvingats varsla många anställda på grund av skatten.

Förutom de personliga svårigheter som arbetslöshet för med sig för de anställda är plastpåsetillverkarnas ekonomiska bekymmer också en förlust för Sveriges miljöarbete. Många plastpåseföretag har nämligen haft en stark miljövänlig ambition, framför allt i att ställa om till använda förnybara material i produktionen. Något som skatten inte alls tar hänsyn till.

Man kan kanske invända att den enes död är den andres bröd. Exempelvis har ett annat Värmlandsbaserat företag, Norbag AB i Årjäng, som tillverkar papperskassar, ökat sin omsättning under maj och juni med över 80 procent (DI, 7/7). Men Norbags verksamhet växte redan innan skatten infördes, under förra året med en omsättningsökning på 30 procent. Framgångarna visar att omställningen sker ändå, utan statliga pekpinnar. Men sedan straffskatten infördes 1 maj har staten radikalt förändrat marknadens förutsättningar.

Många av plastpåseskattens förespråkare har tagit den minskande försäljningen till intäkt för att skatten är effektiv. Men att färre köper påsar när priset ökar är varken en lysande insikt eller reformens egentliga syfte. Om färre plastpåsar i Sverige faktiskt leder till en bättre miljö har från början varit högst tveksamt.

Den danska miljöstyrelsen fann i en granskning år 2018 att plast faktiskt är det miljömässigt bästa materialet för bärkassar. Plasten i världshaven kommer främst från Afrika och Asien medan den största källan till skräp i Sverige är cigaretter och snus.

Medan statens pekpinnar har tveksam träffsäkerhet tar enskilda människor eget ansvar för att inte köpa påsar i onödan. Användningen av plastpåsar i Sverige har stadigt minskat och sedan Naturvårdsverket uppdaterade sina siffror i juni visade det sig att vi nådde EU:s mål för antal plastpåsar per person år 2019 redan två år i förtid (fPlus, 1/6).

Skatten riskerar dock att underminera människors sunda förnuft. Eftersom staten så tydligt signalerar att plast är dåligt, är det lätt att tro det skulle vara oproblematiskt att använda påsar av andra material. Men då missar man den viktigaste miljöåtgärden – att själv alltid vara sparsam med vad man köper.

Plastpåseskatten är den värsta sortens symbolpolitik. Den var helt onödig för att nå sina mål men skadan för människor och företag har bara börjat.

Daniel Åkerman

Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.