• idag
    3 aug
    21°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    4 aug
    21°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    5 aug
    19°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    6 aug
    22°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Urholka inte kommunernas självstyre

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Tommy Andersson
Kommunsverige står inför hårt tryck. Enligt Konjunkturinstitutet minskade Sveriges BNP med nästan tio procent det andra kvartalet i år. Nedskärningar inom vård, skola och omsorg ligger i tangentens riktning.

I detta läge är det uppenbart att det finns anledning att vända på alla stenar för att hitta bästa framtida ansvarsfördelning mellan olika nivåer i landet. Försvagade kommuner kan dock inte vara någon lösning.

I samband med coronakrisen och dess ekonomiska följder har röster höjts för att göra inskränkningar i det kommunala självstyret. Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet, menar att kommunerna är för små och hindrar förmågan att rationellt lösa problem under en kris (DN 30/6). Andra, till exempel Dagens Nyheters ledarsida (22/5), menar att man borde skrota kommunalskatten och helt lämna över ansvaret till staten. Detta för att skapa en bättre och jämnare fördelning av skattepengarna.

Att framtidens högkvalificerade vård kommer att kräva ett större statligt ansvar är uppenbart. Detta för att säkerställa tillgänglighet i hela landet och korta operationsköerna. Men med sådant som äldreomsorg, förskola och plan- och byggfrågor är det dock uppenbart att den folkliga förankring som bara det kommunala planet kan erbjuda är helt nödvändig.

Om kommunpolitiken ibland kan kännas långt borta för medborgarna, vad skulle då ett system med statlig äldreomsorg innebära? Eller att byggärenden sköts långt bort från den berörda orten? Det kommunala självstyret är inte bara grundlagsfäst utan åtnjuter även stark folklig förankring.

Samma sak gäller tanken att begränsa kommunernas beskattningsrätt. Alltför många kommuner lägger i dag pengar på sådant som inte tillhör kärnverksamheten. Det är dock en fråga för lokalinvånarna att kräva rättning inom. Att kommunernas möjlighet till finansiellt självstyre i dag redan är urholkat må också vara ett faktum. Men det är knappast ett argument för att göra kommunerna ännu mer ekonomiskt beroende av staten.

Kortsiktigt innebär även regeringens stödpaket till regionerna och kommunerna en förskjutning mot en urholkning av självstyret. Sedan april har ytterligare 20 miljarder kronor presenterats i generella statsbidrag och riktade satsningar. Civilminister Lena Micko (S) har aviserat att mer stöd eller lättnader till kommunerna kan bli aktuellt. I det akuta krisläget där vi nu befinner oss är detta rimliga och nödvändiga satsningar. Här handlar det om att rädda liv och att samhället ska fungera som vanligt under en ansträngd situation. På sikt är det dock uppenbart att regeringen inte bör styra över den generella inriktningen på kommunernas verksamhet.

Endast genom att ge kommunerna förutsättningar att själva styra sin ekonomi, och att långsiktigt ta ansvar för den, kan en bättre framtida ansvarsfördelning komma till skott. Särskilt när vi med all sannolikhet går mot tider där välfärden kommer befinna sig i ett ännu mer ansträngt läge.

Hugo Fiévet

Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.