Hoppa till huvudinnehållet

Snövita Läckö slott byter nyans: "Allt pekar på att vi byter"

Publicerad:
Reporter Martina Rask
Martina Rask
martina.rask@nlt.se
Den nya kulören på Läckö slott ger inte det vita slott vi är vana vid. Allan Ahlman slottsarkitekt, ser ett värde i att slottet får en puts som är så likt Magnus Gabriel De la Gardies 1600-slott som möjligt.
Den nya kulören på Läckö slott ger inte det vita slott vi är vana vid. Allan Ahlman slottsarkitekt, ser ett värde i att slottet får en puts som är så likt Magnus Gabriel De la Gardies 1600-slott som möjligt. Foto: Thomas Kühnel

I framtiden kommer Läckö slott inte ha kvar sin snövita fasadfärg.

Istället är det originalfärgen från 1600-talets kalkputs som ska dominera - det vill säga skiftande nyanser av gräddvitt och gyllene beige.

– Det snövita Läckö med glimmer hör 70-talet till, säger slottsarkitekt Allan Ahlman.

Det slutgiltiga beskedet om fasadfärgen på Läckö slott är ännu inte klart - men kommer inom några vecka.

Förvaltare till fastigheten, Statens fastighetsverk, håller just nu på att diskutera saken med slottsarkitekten Allan Ahlman samt en rad experter på området. Riksantikvarieämbetet är en av dem.

– Beslutet är inte fattat men allt pekar på att vi byter nyans. Det vi säkert bestämt är att inte blanda i något modernt vitt pigment, säger Allan Ahlman.

Det som satt färgen i fokus är den stora fasadrestaurering som pågått i sommar. Slottskapellet har fått en ny puts vars innehåll och tillverkning föregåtts av många års forskning. Resultatet av den har varit lyckosam.

– Den nya putsen är med stor sannolikhet så nära vi kan komma den ursprungliga fasaden på 1600-talet.

På Läckös vindar har man hittat originalputsen från 1600-talet som har mycket stora likheter med den nya putsen.

Skärvan är originalputsen från Läckö slotts 1600-talsfasad. Bakomliggande vägg är det nyputsade slottskapellet. Tack vare många års forskning har man lyckats framställa en puts som är snarlik originalet.
Skärvan är originalputsen från Läckö slotts 1600-talsfasad. Bakomliggande vägg är det nyputsade slottskapellet. Tack vare många års forskning har man lyckats framställa en puts som är snarlik originalet. Foto: Privat

Kinnekullekalken som bränts på plats på Läckö har när den borstats in på väggarna en beige ton som kan skifta både i gräddvitt och ljust honungsgult.

Puts som är mineral, innehåller nämligen mängder av kristaller som reflekterar ljuset.

– Upplevelsen av färgen varierar därför beroende på om det är sen kväll, mulet, soligt eller dagsljus. Den skiftar mellan varmt gräddvit till det som uppfattas som gult. I ett visst ljus tänker man: hjälp vad gult det blev!

Diskussionerna har varit många i den expertgrupp som ska bestämma hur fasadputsen ska se ut. "Det kommer säkert vara folk som reagerar", säger Allan Ahlman.
Diskussionerna har varit många i den expertgrupp som ska bestämma hur fasadputsen ska se ut. "Det kommer säkert vara folk som reagerar", säger Allan Ahlman. Foto: Thomas Kühnel

Att slottet en gång blev kritvitt beror på en bedömning som gjordes på 60- och 70-talet då all puts på slottet byttes ut. Putsen bestod av kalkcement som var mycket hård och hållbar och på den målades en färg med titanoxid som gav en täckande kritvit kulör. Som grädde på moset blandades det glimmer i färgen. Det man inte visste då var att den täta putsen stängde in väta och skulle bli orsaken till fuktskador invändigt i slottet.

Den gultonade fasaden bakom ett av slottets främre vita torn bär puts som borstades dit för cirka 15 år sedan. Den är ett ungefärligt exempel på hur skillnaden i kulör kan komma att bli.
Den gultonade fasaden bakom ett av slottets främre vita torn bär puts som borstades dit för cirka 15 år sedan. Den är ett ungefärligt exempel på hur skillnaden i kulör kan komma att bli. Foto: Thomas Kühnel

I dag är den vita sagoslottsfasaden angripen av rödalger och här och där skymtar den grå cementen bakom bortnött vit färg. Att behålla den nytillverkade putsen som den är - utan tillsatt färgpigment - skulle innebära stora fördelar, menar Allan Ahlman. Dels får Läckö sitt ursprungliga utseende efter Magnus Gabriel De la Gardies epok och dels sparar man in på kostsamt underhåll.

Även om inget vitt färgpigment ska tillföras de nya fasaderna så finns det eventuellt andra åtgärder som kan göra putsen ljusare. Det är det som diskussionerna handlar om just nu. Bland annat kan man släta till putsen.

– Vi diskuterar om det kan finnas möjligheter att minska skillnaderna i kulör. Vi har även talat om att göra en avfärgning med enbart kalkpigment från Kinnekullekalken.

I dag står byggställningen fortfarande kvar runt kapellet och skymmer intrycket av den nya kulören. Men på nära håll syns en klar skillnad mellan de gamla och nyputsade fasaderna.

Vad tror du besökarna kommer att tänka när slottet inte längre ska vara vitt?

– Det kommer säkert vara folk som reagerar negativt på det och det här var inget lätt beslut. Vi har diskuterat det väldigt mycket. Men man hoppas att människor på sikt uppskattar att Läckö blir mer ursprungligt och får ett mer ålderdomligt intryck.

Ett ännu mer radikalt färgbyte har redan gjorts på slottet. Den svarta färgen på de tjärade taken byttes för flera år sedan ut till den röda originalfärgen.

Läckö slott kommer att byta puts i etapper som är beroende av finansiering från Statens fastighetsverk. Ett helt nyputsat slott kommer troligtvis inte stå klart förrän om flera decennier. I oktober plockas byggställningarna vid kapellet bort. Innan dess ska även dess torn få en ansiktslyftning vad gäller lagning av spån samt en restaurerad tornspira.

Artikeltaggar

Allan AhlmanLäckö slottNyheterRiksantikvarieämbetet

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.