• idag
    22 jan
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Vänd sjöfartens kris

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Charlotte Ferneman
I dagarna arrangeras ett stort sjöfartspolitiskt möte med fokus på finanspolitik. Svensk sjöfart transporterar i vanliga fall 90 procent av alla varor till och från Sverige, 30 miljoner passagerare per år och sysselsätter cirka 100 000 människor – sjöfarten är också nödvändig för svensk besöksnäring och industrins konkurrenskraft.

Dessutom omsätter den maritima näringen varje år cirka 160 miljarder kronor och står för ungefär 2,2 procent av den totala nettoomsättningen i Sveriges näringsliv.

Sedan coronapandemins utbrott har dock passagerarantalet ombord på svenska fartyg minskat kraftigt. I de segment och månader man klarat sig bäst har antalet resenärer halverats och de som haft det allra tuffast har tappat över 90 procent av resenärerna.

Blå Tillväxt, ett samarbete mellan branschen och fackföreningarna, har tillsammans identifierat vad som är nödvändigt för att långsiktigt förbättra den svenska sjöfartens situation:

Inför Blå skatt 2.0. Det så kallade tonnageskattesystemet infördes i Sverige 1 januari 2017 och är ett system som gör det möjligt för rederier att bättre planera sina investeringar, hantera konjunktursvängningar och öka förutsägbarheten vad avser kostnader för verksamheten. Även om det är mycket bra att systemet infördes är det flera delar i systemet som behöver förändras för att det ska ge den effekt som regeringen avsåg vid beslutet.

Säkerställ en långsiktig och förutsägbar nettomodell. Nettomodellen togs fram som en del i ett system anpassat enligt principerna för svensk arbetsmarknad. Från och med den 1 januari 2020 genomfördes en ändring av modellen då regeringen bestämde sig för att frångå nettomodellen som princip. En följd av detta är att det svenska systemet inte längre betraktas som långsiktigt och förutsägbart samtidigt som man nu fått något sämre villkor.

Ersätt stämpelskatten med en stämpelavgift som motsvarar de faktiska kostnaderna. Idag är stämpelskatten 0,4 procent av ett fartygs intecknade värde. Då ett fartyg ofta är en investering på flera hundra miljoner blir det en hög entréavgift för rederierna för att kunna hissa den svenska flaggan. Dessutom leder procentsatsen till att fartyg som investerat i miljö- och klimat, och därmed är betydligt dyrare än konventionella fartyg, får betala mer.

Den totala kostnaden för alla tre punkterna torde ligga omkring 30 miljoner kronor samtidigt som bland annat totalförsvaret stärks, skatteinbetalningarna ökar, överflyttningsambitionerna kan få fart och självkänslan i branschen stärks. Nu är det upp till Finansutskottet – vill man se en fortsatt nedgång, minskad tillgång till svenska kvalitétsfartyg och minskad konkurrenskraft för svensk industri eller vill ledamöterna se en ljusare framtid och stå för långsiktiga och förutsägbara villkor som inte kostar staten nästan något men levererar stor samhällsnytta?

Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart

Kenny Reinhold, Ordförande Seko Sjöfolk

Mikael Huss, VD Sjöbefälsföreningen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.