• idag
    22 jan
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Tid för reform inom äldreomsorgen

Debatt
PUBLICERAD:
""""
Vem skulle vilja flytta in sina äldre eller sig själv på ett äldreboende som är förbjudet att ha en egen läkare tillgänglig? Den byråkratiska inramningen och detaljstyrningen motverkar inte bara individuell vård, utan försvårar också för organisationen att möta förändringar och hantera kriser.

En föreställning som hindrar en utveckling av debatten om en bättre äldreomsorg är den schablonmässiga uppfattningen som alltid kommer till uttryck vid problem i välfärden – nämligen att den är ekonomiskt eftersatt.

Sverige har tvärtom under lång tid ökat de offentliga utgifterna för äldreomsorg. Vi tillhör i dag dem som satsar mest offentliga resurser på våra äldre. Tron på att det bara handlar om att ständigt öka resurserna döljer de svåra utmaningarna kring organisation och utveckling av de system som krävs för bra äldreomsorg. Däremot bör resurser nå fram där de bäst behövs.

I vardagen fungerar äldreomsorgen bättre än vad alla nu vill säga. Men det gäller just i vardagen. Ansvaret för de problem som vi nu sett ligger mer på den otydlighet och senfärdighet som präglat krishanteringen nationellt, än på den lokala äldreomsorgen. Men har man ett förbud mot att ha läkare anställda vid äldreboenden grundar det sig i ett system som är begränsat av sin egna byråkratisk process och fördummat på grund av avstånden mellan olika byråkratiska nivåer.

Det problemet löser man inte genom ständigt nya pengar, utan genom avbyråkratisering, decentralisering och möjligheter till en mångfald av lösningar som passar bäst beroende på de olika förutsättningar som finns runt om i landet.

Utvecklingen med allt fler äldre och allt mer varierande vårdbehov kräver mångfald istället för likformning, beslutsförmåga istället för byråkrati och nya finansieringsformer istället för ständigt återkommande skattehöjningar.

Vi behöver nya verksamhetsformer och nya former av finansiering. Annars kommer den ständigt ökande skattefinansieringen leda till ett system som övervarvar utan att, precis som vi sett de senaste 20 åren, kunna ge något av det som krävs. Och då kommer fortfarande inte höjda skatter hjälpa, bara stjälpa ekonomin i sin helhet.

Det finns en väg där entreprenörskap, konkurrens och teknikutveckling får växa ut ur nuvarande system och göra verksamheterna bättre. Det innebär att vi låter medicinsk utveckling, digitalisering, organisatoriskt nytänkande och öppenhet för innovationer förändra de nuvarande strukturerna.

Vi bör skapa större utrymme för entreprenörer att pröva olika modeller som människor kan välja mellan. Konkurrens gör att verksamheten är i ständig utveckling. Dagens upphandlingsmodell bör ersättas med obligatorisk LOV i hela landet.

Liksom inom de flesta andra samhällsområden kan ny teknik hjälpa till i äldreomsorgen, till exempel när det gäller medicinering och digitala lösningar som kan öka trygghet och säkerhet för de äldre. Den utvecklingen kommer vi inte se i den hårt styrda offentliga verksamheten.

Det är uppenbart att detta måste gälla för den personalintensiva äldreomsorgen, med enorma möjligheter för ökad och förbättrad interaktion mellan de äldre och deras vård- och omsorgspersonal. Den som behöver en omedelbar och konstant närhet och vård kan lättare få det om andra som bättre tas om hand med beredskap och uppföljning i realtid kan klara sig själva.

Vidare är det viktigt att vi stärker valfriheten så att äldre och deras anhöriga får stärkt ägarskap över omsorgen. Därför är det av värde för äldreomsorgen i sin helhet att vi öppnar upp för mer av egenfinansiering. Äldreomsorgen måste vara föremål för människors val av vardag, inte för byråkratins gränser.

Gunnar Hökmark

Gunnar Hökmark är tidigare Europaparlamentariker och ordförande i tankesmedjan Frivärld

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.