Vätgas - en möjliggörare för svensk industri

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Pontus Lundahl/TT
Svenska Industrikommuner vill se satsningar på tillväxtdrivande infrastrukturer. Via nysatsningar kan Sverige förena tillväxt och miljötänkande. Industrin kan få stor nytta av sådana föredömen, inte minst exportindustrin. Vi är beredda att medverka i dessa ansträngningar.

Regeringen lägger under våren 2021 fram en infrastrukturproposition, som får stora samhällseffekter de närmaste decennierna.

För nätverket Svenska Industrikommuner är det viktigt att påverka inriktningen på den aviserade propositionen. Ska det vara möjligt att åstadkomma nödvändiga förbättringar krävs emellertid att budgeten kopplad till den nya transportplanen höjs med 20 procent.

Vägtransporterna står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av CO2. Tydliga mål behöver sättas upp för transportväsendets genomgripande omställning. Myndigheten Trafikanalys räknar med att det om 10 år rullar en miljon elbilar på vägarna. Detta tekniksprång skapar industriella möjligheter givet att landet inte drabbas av obalanser i elnätet. Stora nätinvesteringar måste komma till stånd. En statlig elektrifieringskommission ska underlätta för en snabbare elektrifiering av person- och lastbilstrafiken. Den ska också överväga insatser för vätgas och bränsleceller i trafiksystemet.

Svenska Industrikommuner ser elektrifiering och vätgasutveckling som möjliggörare för svensk industri att flytta fram sina positioner. Testbäddar kommer att visa svensk industris potential inom clean tech. Exempelvis kommer ”vätgaskorridorer”, med vätgasmackar längs riksvägarna att dra till sig investerarintresse.

Vätgasdrivna tåg kan bli ett alternativ på vissa linjer där investeringar i traditionell elektrifiering ej gjorts. En satsning på vätgasdrivna tåg blir billigare än att elektrifiera nya järnvägssträckor. Lokalt producerad vätgas skulle kunna kombineras med svensktillverkade vätgaståg med betydande sysselsättningseffekter på en internationell marknad där elektrifiering fortfarande ej ägt rum.

Det krävs modiga politiska beslut om den nya infrastrukturen ska ge Sverige ett kraftfullt avstamp mot klimatsmarta och konkurrenskraftiga lösningar. Det kan skapa nya värdekedjor – också med exportpotential.

Kommunernas upphandling överskrider idag 600 miljarder SEK årligen. Genom funktionsupphandlingar finns det möjligheter till teknisk förnyelse inom transportsektorn.

En medelstor svensk kommun äger mer än ett hundratal personbilar och ett större antal arbetsmaskiner. Förnyelsepotentialen i denna fordonsflotta ska inte förringas. Det gäller allt från fordonsbränslen till digitala bokningssystem.

Flera testbäddar arbetar idag med elbussar integrerade i stadsplaneringen. Kommunerna och de regionala huvudmännen har här en värdefull chans att skapa helhetslösningar för en tyst, miljövänlig och attraktiv kollektivtrafik.

Svenska Industrikommuner är beredda att ta fler initiativ inom detta område.

Godstransporter till och från industriella kluster

Oavsett om industrier ligger samlade i stora kluster eller är mer utspridda har man det gemensamt att gods- och persontransporter måste vara funktionella för att hela logistikkedjan ska fungera. Det behövs en dialog om både underhåll och nysatsningar så att företagen bättre kan planera sina investeringar.

När nu lastbilarna elektrifieras, krävs att industri- och logistikområdena säkrar laddningskapacitet. Lokal utbyggnad av elnäten liksom batterilagring av el blir då nödvändig för att balansera frekvensen i nätet under hela dygnet.

Svenska industrikommuner, arbetsutskottet, mars 2021

Catharina Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande, Oxelösund

Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande, Borlänge

Andreas Erlandsson, kommunstyrelsens ordförande, Oskarshamn

Anja Johansson, ordförande Stadsbyggnadsnämnden, Luleå

Anton Sjödell, kommunalråd (M), Gislaved

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.