Vaccinforskare om Astra: Finns tre vägar att gå

Inrikes/utrikes | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Vaccinationerna med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 har varit stoppade sedan 16 mars. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
I dag kommer besked om vaccinationerna med Astra Zenecas vaccin mot covid-19 kan återupptas i Sverige eller inte.
Enligt vaccinforskaren Ali Mirazimi finns tre vägar att gå.

Astravaccinet har stoppats sedan mer än en vecka tillbaka i Sverige, efter beslut från Folkhälsomyndigheten.

Orsaken är misstänkta biverkningar i form av blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar. I Sverige handlar det om två bekräftade fall, en avliden kvinna i 60-årsåldern och en kvinna i 30-årsåldern som vårdas på iva. Ytterligare ett dödsfall av en man i 60-årsåldern utreds, men där finns endast indikationer på blodproppar.

Ännu har EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) inte kunnat fastslå orsakssamband mellan misstänkta biverkningar och vaccinet.

Tre val

Ali Mirazimi arbetar deltid på Folkhälsomyndigheten med helt andra frågor men är också en av landets ledande vaccinforskare på Karolinska institutet. Han säger sig inte veta vad Folkhälsomyndigheten kommer att besluta men berättar att det finns tre beslut som kan fattas.

– Man kan fortsätta att pausa, säger Ali Mirazimi.

EMA utreder nämligen fortsatt ett eventuell orsakssamband och enligt Läkemedelsverket väntas en slutsats inom kort.

– Eller så gör man som flera andra länder och öppnar helt för vaccinering, säger vaccinforskaren.

Den vägen ligger närmare till hands för länder med särskilt höga smittotal.

– Frankrike exempelvis har en otrolig samhällsspridning och massor människor dör varje dag. Då är man beredd att ta den risken.

Utesluta grupper

Det tredje och sista alternativet är att utesluta särskilda grupper från vaccinering, berättar Ali Mirazimi.

– Det kan bli så om man har hittat en gemensam nämnare, säger han och ger ett skämtsamt exempel:

– Om det visar sig att den misstänkta biverkningen bara förekommer bland män över 50 år och som har skostorlek 49 behöver inte de få vaccinet.

Redan före vaccinstoppet uppgav 17 av 21 regioner att folk tackade nej till vaccinering med Astravaccinet, bland annat i Kronoberg. Där hoppas regionens vaccinsamordnare Lena Andersson Nazzal på att EMA:s utredning motverkar mångas tveksamhet.

– Jag tror att pausen kan vara bra för att skapa större förtroende för vaccinet, säger hon.

Enligt Andersson Nazzal hänger det på att Folkhälsomyndigheten kommer med så lättförståelig information som möjligt.

– Jag hoppas att vi får ett tydligt besked att det kan användas och hur det ska användas.

Erik Nilsson/TT

Fakta

Astra Zenecas vaccin

Astra Zenecas vaccin är ett av fyra vacciner som är godkända i Sverige mot sars-cov-2, det virus som orsakar covid-19.

Till skillnad vaccinen från Pfizer-Biontech och Moderna är Astra Zenecas inte ett så kallat mRNA-vaccin.

I stället bygger tekniken på att en del av virusets arvsmassa förs in i cellen med hjälp av ett inaktiverat förkylningsvirus, som ursprungligen kommer från schimpanser, därav att Ryssland kallat vaccinet för ett "schimpansvaccin".

Två vaccindoser behövs. Rekommendationen är att den andra dosen ges 9—12 veckor efter dos nummer ett, enligt Folkhälsomyndigheten. Studier har visat ett bättre immunförsvar om det går längre tid mellan doserna.

Biverkningarna har varit överlag milda. I Storbritannien har man sett att vissa patienter fått smärta vid injektionsstället, huvudvärk och/eller trötthet. Det har rapporterats om vårdpersonal som fått sjukskriva sig efter vaccinering, men även där har det handlat om förväntade och milda biverkningar.

Så här jobbar MT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.