Det råder brist på kyrkomusiker.
För att kunna rekrytera fler har Svenska kyrkan tagit fram en aktionsplan, där orgeln spelar en central roll.
I de lokala församlingarna finns det skilda åsikter om den.
Behovet av kyrkomusiker förväntas att bli stort kommande år. Detta beror delvis på att ett stort antal inom yrkesgruppen kommer att gå i pension de närmsta åren samtidigt som allt färre söker sig till kyrkomusikaliska utbildningar.
Redan i sommar kommer Mariestads församling bli en kyrkomusiker fattigare när Jan Tammo går i pension.
– Då kommer vi förmodligen att söka en ny musiker beroende på vad de tar för beslut i kyrkofullmäktige. Det är det direkta behovet vi har, men vi andra kommer fortsätta jobba på ett bra tag, säger Anders Börjesson, kyrkomusiker i Mariestads församling.
Att hitta en ny kollega tror Anders Börjesson kan bli en utmaning.
– Präster och musiker brukar vara svåra att rekrytera, och har varit det länge. Det är många färre som söker till våra organist- och kantorsutbildningar och det har varit en nedåtgående trend i många år.
Vad tror du kan vara orsaken?
– Folk blir mindre och mindre kyrkliga av sig. Dessutom är det ett krävande yrke där det behövs en bred musikalisk kompetens. Det har alltid varit en utmaning att bli kyrkomusiker, säger han.
Svårigheten att tillsätta en tjänst är något som upplevts i Lugnås Ullervads pastorat.
– I Björsäter har vi haft en vakans i några år nu. Vi har haft tjänsten utlyst tre gånger utan att få någon lämplig sökande. Tanken är att vi ska lysa ut den igen, men det är ett faktum att det är ont om kyrkomusiker utbildade på det traditionella sättet, säger kantorn Kristina Gustavsson.
Orgeln i fokus
Bristen av kyrkomusiker, som syns i hela landet, har gjort att Svenska kyrkan antagit en nationell aktionsplan. Syftet är att öka intresset för kyrkomusikeryrket orgeln.
Planen sträcker sig fram till 2030 och till dess ska 700 nya organister och kantorer rekryteras.
I planen, som sker i samverkan med Göteborgs internationella orgelakademi, finns tre målsättningar där stort fokus läggs vid orgeln som instrument. Varje församling i Svenska kyrkan ska bjuda in alla nioåringar till orgelupplevelser och till orgelaktiviteter för att visa instrumentets möjligheter.
– Det har varit lite blandade röster hos mina kollegor kring hur planen är formulerad. Men jag tycker i grund och botten att det är bra att man lyfter detta, säger Anders Börjesson.
Vill ser fler instrument
I planen nämns även att varje kyrkomusiker i Svenska kyrka ska undervisa i genomsnitt en orgelelev.
– Att ha orgelelever är väldigt viktigt. Själv har jag tre stycken, men under pandemin har vi inte haft någon undervisning, säger Anders Börjesson.
– Oftast är det orgeln som är inkörsporten till yrket och att kunna behärska instrumentet är nödvändigt för vara kyrkomusiker. Orgeln är vårt viktigaste instrument eftersom den är så anpassad för kyrkorummet.
Kristina Gustavsson ser inte orgeln som ett lika viktigt element för kyrkomusikens överlevnad.
– Det är positivt att man vill väcka människor intresse för orgeln, men för mig är det viktigaste med kyrkomusiken inte att orgeln finns med. Det som har betydelse är att man är lyhörd för människor, vilken musik de vill ha i kyrkan och vill uttrycka sin tro igenom, säger Kristina Gustavsson.
– Min vision med yrket har alltid varit att plocka in mer nutida musik. Genom att ta in fler genrer och använda fler instrument än orgeln tror jag att vi kommer vara med på banan igen.