Gullspångs kommun 50 år

Debatt
PUBLICERAD:
Den 1 januari 1971 bildades Gullspångs kommun. Amnehärad, Södra Råda och Hova församlingar blev Gullspångs kommun och enligt kommunreformen fick centralorten ge namnet åt kommunen.

Det var inte lätt att få enighet och samsyn och flera frågor skapade motsättningar.

Landstinget beslutade i mitten av 1970-talet om den s.k. Skaraborgsmodellen. Länets sjukvård skulle decentraliseras med ett vårdcentrum i varje kommun.

1979 beslöt kommunfullmäktige med rösterna 26-15 att bygga en vårdcentral i Gullspång med kommunen som huvudman. Beslutet överklagades och samtidigt startade i Hova en namninsamling för att dela kommunen.

Det första spadtaget togs i maj 1980. Två år senare stod vårdcentralen klar. Den kostade 83,5 milj. och den kommunala delen uppgick till 53 milj. Den största kommunala investeringen någonsin.

Vårdcentralen var en ovärderlig tillgång vård- och arbetsmarknadsmässigt. Den gav 160 nya arbetstillfällen. Till vårdcentralen kopplades också en dygnsambulans.

1978 köpte Gullspångs kommun Otterbäckens hamn och Otterbäcksgården för 2 miljoner Broströms-koncernen hade gått i konkurs och ett 40-tal arbetstillfällen hotades. En förutsättning för att köpa hamnen var att staten tog över ansvaret för järnvägstrafiken. Kommunen blev hamnägare och bildade ett bolag med styrelse.

1989 byggde kommunen tillsammans med Otterbäckens Bandyklubb Sveriges 43:e konstfrysta bandybana. Den s.k. ”Isbanebomben” gav eko i hela Sverige. Banan blev färdig på rekordtid och i december samma år invigdes den med en landskamp mellan Sverige och Norge

1991 köpte Gullspångs kommun av Bofors Storön med de mindre öarna Älgen och Island för 4,5 milj. I köpet ingick 126 ha mark, varav 109 ha var skog, semesterbyn med ett 80-tal stugor, bondgård, restaurang, affär och passagerarbåten Marianne.

Kommunen investerade i ett förbättrat elnät, promenadvägar och i hamnanläggningen på Storön. I Otterbäcken byggdes en tilläggsplats i Badängen. Turer gick flera gånger dagligen mellan Storön och Otterbäcken. Kommunen sålde tyvärr Storön i början av 2000-talet och järnvägsspåret ner till hamnen revs upp för att ge plats åt en cykelväg.

Gullspångs kommun arbetade under 1990-talet tillsammans med Gullspångs Kraft, Länsstyrelsen och Fiskeriverket med projektet Fiskevårdsanläggning Gullspång. Det var kostnadsberäknat till cirka 40 miljoner. Syftet var att bevara lax- och öringbeståndet och att bygga upp en genbank.

Det bildades en arbetsgrupp, som presenterade ett underlag med avelsfiske, fiskodling och ett informationscentrum med akvarium. Fiskodlingen skulle placeras vid älven i Gullspång, den enda möjligheten med vatten till självfall. Efter några år lades arbetet med projektet ned och kom aldrig att genomföras. Intresset från den dåvarande kommunledningen fanns inte.

Den unika Gullspångslaxen är en symbol för Gullspångs kommun tillsammans med Södra Råda träkyrka, Riddarspelen i Hova, som historiskt knyter an till slaget vid Hova 1275.

Gullspångs kommun är en gränsbygd mellan Götaland och Svealand. Den industriella utvecklingen började tidigt med stångjärnshammare och kvarnar utmed med älven . Vattenkraftverket byggdes 1906-1908 och var då det största i landet. Överskottsenergin gick till järn- och stålverket, som byggdes en tid senare och ägdes också av Gullspångs Kraft.

Dagens industriella näringsliv i kommunen är anpassad till modern teknologi. Data och robotstyrd i linje med samhällets utveckling.

Gullspångs kommun satsar i dag framåt och arbetar fram nya planer för bostadsbyggande, investeringar i miljö, infrastruktur, utbildning, vård och omsorg. Hösten 2020 stod det nya LSS-boendet färdigt att tas i bruk på Västergatan. Kommunen har tillsammans med föreningar lagt grunden till ett modernt glasfibernät, anpassat till dagens datakommunikation. Idrottsföreningar bygger nya lokaler för att utveckla sin verksamhet och bredda utbudet av aktiviteter.

2021 fyller Gullspångs kommun 50 år och det finns all anledning att uppmärksamma detta på något sätt trots restriktioner under nuvarande coronapandemi.

Hans-Göran Larsson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.