Båtägarna i Vänern vill veta vad som finns under ytan

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Mats Schagerström/TT
Bättre miljöinformation i sjökorten, satsning på modern teknik och en aktiv kommunal planering för båtlivet. Det är tre förslag som på olika sätt kan bidra till att skapa förutsättningar för miljövänligare båtliv i Vänern.

Nyligen lämnade Miljömålsberedningen betänkandet ”Havet och människan” till Riksdagen, med flertalet åtgärder för att skapa friskare hav. Förslagen som presenteras är i många stycken bra, och förslagen ökar möjligheterna att få en god miljö i hav och sjöar. Båtförbunden Värmlands BF, Skaraborgs BF samt Vänern Väst Dalslands Kanals BF och Svenska Båtunionen vill på några punkter dock gå längre än utredningen.

Under vattenytan, ofta i grunda vatten finns känsliga områden med växter och djur som behöver skyddas. Det är också på platser där många paddlar, kanot, kör fritidsbåt, lägger till med sin båt. Om man inte har mycket god lokalkännedom så finns det idag små möjligheter att veta om man befinner sig i ett miljökänsligt område och vad som finns under ytan. Sådana känsliga områden kan till exempel vara lekplatser för rovfiskar som gädda och abborre, ålgräsängar där fiskyngel kan leva skyddade.

Vissa områden ovanför ytan är utmärkta i sjökorten, exempelvis fågelskyddsområden, men det saknas information om känsliga områden under ytan. Båtförbundet i Vänern och Svenska Båtunionen föreslår därför att Sjöfartsverket får i uppdrag att lägga in information om känsliga bottnar i sina databaser, som ligger till grund för produktion av sjökort. Kunskapen om var de känsliga bottnarna är belägna finns redan hos andra statliga myndigheter, som Havs- och Vattenmyndigheten. De sjökort som riktar sig till fritidsbåtar saknar i dag information om var det är olämpligt att gå i land, färdas eller kasta ankar. Det är relativt enkelt att lägga in sådan information i både pappers- och elektroniska sjökort om myndigheterna samarbetade.

Hastighetsbegränsningar, eller andra sätt att reglera hur fritidsbåtar får framföras, är mer effektiva åtgärder än rena förbud som föreslås av några myndigheter och organisationer. Vi tror att information och kunskap om havsmiljön och dess ekosystem skapar förståelse och respekt, och det ändrar beteendet mer än ett förbud. Om fler känner till vilka områden som bör undvikas hela eller delar av året ökar chanserna att djur och växter, över och under vattenytan, inte störs.

Olika vattenfarkoster gör olika stor påverkan på känsliga vattenområden, till exempel i form av stora svallvågor som grumlar vattnet i de grunda och känsliga vikarna. En kanotist ger mindre svall än en motorbåt av större storlek. En bärplansbåt ger avsevärt mindre svall än båtar med skrov som går djupt i vattnet. Nya skrovformer och motorer utvecklas nu snabbt. Vänerns tre Båtförbund menar att teknikutvecklingen behöver stimuleras genom statliga medel till förmån för miljön.

Intresset för båtliv ökar. Fler skaffar och använder fritidsbåt. Bakom detta ligger en önskan om att komma närmare naturen och få vistas ute på sjön. Ska det bli möjligt måste kommunerna runt Vänern ta ansvar för att skapa infrastruktur som gör det möjligt för fler att komma ut på vattnet. Det kan till exempel handla om att öka möjligheten att sjösätta båtar på trailer vid ramper, skapa möjlighet att förvara båtar på land och anvisa platser för båtklubbar att etablera sig eller utöka sina nuvarande bryggor. Om kommunerna bygger fler sjösättningsramper som är öppna för alla, ökar möjligheterna för fler att komma ut på vattnet och det minskar behovet av att bottenmåla båtarna.

Här vilar ansvaret på kommunerna att ta större hänsyn till fritidsbåtar i den fysiska planeringen. De måste planera långsiktigt så att miljön skyddas samtidigt som fler kan få tillgång till vattnet. Bättre miljöinformation i sjökort, satsning på modern teknik och en kommunal planering som möjliggör ett aktivt båtliv. Det är tre viktiga delar i en aktiv miljöpolitik som välkomnas av båtlivet.

Lars-Göran Kring, Ordförande Värmlands Båtförbund

Owe Lindström, Ordförande Vänern Väst Dalslands kanals Båtförbund

Bo Krister Bofeldt, Ordförande Skaraborgs Båtförbund

Christer Eriksson, Ordförande Svenska Båtunionen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.