Nu grönskar det i växthuset

Trädgården hos Susan och Mats Johansson i Rörsås har fått en vacker skrud i gröna nyanser. De tidigare kala bäddarna har fått ny näring och några plantor är redan på plats. I växthusets varma famn har många frön väckts till liv.

– Jag går runt och bara njuter varje dag, dessutom hittar jag nya skott, blommor och blad vid varje tur, säger Susan.

Spenaten har redan börjat skördas. Den var dels var komponent i en kycklinggryta, dels har den förvällts och förvaras nu i frysen.

– I dagarna måste vi skörda alltihop, det börjar redan komma blommor, säger Susan Johansson och sätter sig på huk vid en av pallkragarna.

Vid MT:s första besök hos henne och maken Mats i Rörsås i början av april var denna odlingsplats fortfarande täckt med fiberduk. Vad som skulle växa här två månader senare gick inte att se. Nu sträcker sig dill, mini-pak choi och asiatisk kål långt över jorden. Morötterna däremot är lite långsamma.

– Det går inte att rensa ogräs innan frösådderna har kommit upp en bit. Därför är det bra att så i så raka rader som möjligt, så man ser vad det är man rensar bort, säger Susan.

Gräs i bädden

Hon är ett fan av Sara Bäckmo och har anammat hennes tips om täckodling.

– När plantorna har kommit upp lite kan man lägga ut en smal sträng gräs som med tiden utökas och hamnar närmare och närmare plantan.

Även odlingsbäddarna, som kontinuerligt fyllts på med färskt gräsklipp, har blivit några plantor rikare. Här trivs både grönsaker, blommor och sniglar.

– De har redan varit på bönorna, säger Susan med en uppgiven blick.

För att hålla ohyran borta, och för växternas framtid, tar hon hjälp.

– Jag strör ut Ferramol, snigelpellets, runt plantorna. När sniglarna äter dem, känner de sig mätta och drar sig undan för att dö. I och med att de är kannibaler och äter upp varandra blir det inte så många fler. Dessutom gör inte pelletsen skada på andra djur.

Fler pollinatörer

I kryddavdelningen, en i metallring omfattad odling, trivs bland annat rosmarin, dragon och timjan.

– Oreganon växer som ogräs så den använder jag även i buketter eftersom den har så fina lila blommor, berättar Susan.

För att främja ett antal pollinatörer i trädgården kommer gräslöken få blomma en gång.

– Fjärilar och bin ska också få ha del av växterna. Efter en blomning kapar jag allt och så återkommer gräslöken inom kort, då ska jag skörda den.

I år har Susan skaffat sig en odlingskalender. Där i skriver upp hon upp vad som har gjorts om dagarna. Bland nyheterna finns klätterställningar av fasadnät där luktärtor och västeråsgurka får växa sig långa.

– Det är återigen en av mina idéer som Mats har fått i uppdrag att förverkliga, säger Susan och berättar att maken även kommit igång med ett eget projekt.

– Han ska gjuta plattor runt växthuset som man sedan kan köra över med gräsklipparen. Då blir det förhoppningsvis inga tuvor som sticker upp närmast väggarna.

Potatis till midsommar

Ett av målen hos Johanssons var att ha egen potatis till midsommar. Nu är skörden räddad, och även en annan dröm ha gått i uppfyllelse.

– På det ena nyinköpta persikoträdet finns en enda persika, och den ska ätas med andakt, säger Susan och erkänner att hon tittar till just denna växt flera gånger om dagen.

I växthuset har den sällskap av mycket mer frukt och grönt. Längst har i nuläget savoy-och spetskål kommit.

– Mats gjorde en makalös god kålpudding av foderbladen, säger Susan med glittrande ögon.

– Den eviga striden mot kålfjäril och dess larver är inget jag ser fram emot men jag är beredd att ta den, säger Susan som noga undersöker plantorna efter ägg.

– Missar man att ta bort dem, blir det väldigt glupska larver och de är ännu svårare att få bukt på.

Trots att några växter drar till sig ohyra, verkar det även finnas de som hjälper till att hålla andra djur på avstånd.

– Jag har satt ut bondbönor på flera ställen, det sägs att sorkar skyr dem.

Värre är bättre

En svårighet som nog många hobbyodlare känner igen är frågan om hur många frön och plantor av varje sort man ska ha. Hos Johanssons finns det mellan 30 till 35 olika tomatplantor, bland dem en luden variant samt en vintertomat, men bara ett exemplar av varje planta.

– Jag brukar max sätta fyra, fem frön av varje sort. Tidigare sådde jag fler men då blev det även mer att kassera och jag har jättesvårt för att slänga fröplantor, säger Susan och tillägger att det dock ibland blir nödvändigt att rensa i förodlingarna för att främja för de plantor som ska bli något.

– Våga misslyckas är mitt motto.

Exempel för Susans tålamod och nyfikenhet är premiären av sparris och aubergine. För det förstnämnda ligger skörden tre år framåt i tiden.

– När det gäller aubergine, är det mest för att testa någonting roligt och exotiskt än för att jag tycker att det är gott.