226 reformer – 20 år för sent

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Liberalerna har lagt fram ett nytt reformprogram som kallas förortslyftet. Det handlar om sammanlagt 226 förslag fördelade på de fem kategorierna skola, brottsbekämpning, jämställdhet, egen försörjning och tryggare bostadsområden. Målet med reformpaketet är att Sverige inte ska ha några utsatta områden kvar år 2030.

Målet är ambitiöst. Så ambitiöst att man undrar om den som formulerade det verkligen hade läst rapporten. I den varvas förslag med beskrivningar och referenser ur verkligheten. Och det är en mörk bild av den svenska förorten som skymtar fram. 2030 är om nio år. Det är alltså tiden det tar för en elev att gå grundskolan. Men med de bristande språkkunskaperna redan i förskolan, svårigheterna att rekrytera behöriga lärare och den sociala segregationen, lär det dröja mer än nio år innan alla skolor i utsatta områden kan erbjuda tillräckligt god undervisning.

Men Liberalernas rapport handlar inte bara om att försöka lösa problem ute i verkligheten. Det handlar också om att försöka få en nystart för ett parti som stadigt ligger under riksdagsspärren i alla mätningar. Dagen innan Liberalerna presenterade sina reformer för förorten kom en SCB-undersökning som visade det lägsta stödet för partiet sedan 1972. Bara 2,5 procent av väljarna säger sig vara beredda att stödja partiet. Utanför storstädernas kranskommuner är partiet närmast utraderat.

Programmet är också ett ideologiskt försök att hitta tillbaka till en klassisk socialliberalism så som den kunde ha sett ut i Sverige om inte begreppet hade förvanskats. I svensk debatt har socialliberal ofta fått beteckna en liberal som vill ha så stor immigration som möjligt eller en liberal som hellre vill samarbeta med Socialdemokraterna än med Moderaterna. Det nya programmet kan ses som en grund för en ny politik baserad på lika delar rättigheter och skyldigheter.

Elefanten i rummet i Liberalernas rapport är volymen på den fortsatta invandringen. Det är svårt att bedöma utsikterna för olika integrationspolitiska förslag om man inte vet ungefär vilken nivå av fortsatt invandring som kommer att råda. Liberalerna har en skrivning om att migrationspolitiken ska kopplas till arbetet med att minska utanförskap. Om målet är att samtliga 60 utsatta områden ska lyftas torde det i praktiken innebära att asylinvandringen till Sverige hejdas under perioden. Det lär knappast vara förankrat i partiet.

Man kan också fråga sig om många av Liberalernas förslag inte kommer för sent. Kanske hade det kunnat göra skillnad för integrationen om språkkrav hade införts då Lejonborg föreslog det i valrörelsen 2002. Eller då alliansen var ny och Nyamko Sabuni var integrationsminister.

Nu är parallellsamhället redan här. Oddsen talar tyvärr för att Sverige fortfarande har utsatta områden år 2030. Chansen för att det då ännu finns ett riksdagsparti som heter Liberalerna är mindre.

Mathias Bred

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.