Staten äger inte midsommar

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: MAJA SUSLIN / TT

Välfärd, jämställdhet och miljömedvetenhet i all ära, men för resten av världen lär midsommar vara en mer spännande del av landet Sverige. Ändå är midsommar ofta ett underskattat affischnamn när Sverige marknadsförs utomlands. Visserligen infaller den bara en gång om året, men det räcker för att firandet, naturen och de ljusa nätterna ska göra ett bestående intryck på de som upplever midsommar för första gången.

I den amerikansk-svenska skräckfilmen Midsommar från 2019 utgör de märkliga traditionerna och det konstanta solljuset en skrämmande bakgrund till händelseutvecklingen. Filmen förvrider visserligen verkligheten, men illustrerar ändå i någon mån hur märklig högtiden kan verka för utomstående. Vad är grejen med danserna, blomplockandet och midsommarstängerna?

Kanske är det därför som det ibland anordnas särskilda midsommarfiranden för nyanlända invandrare. Det kan till exempel ske inom ramen för Svenska för invandrare, och tanken är att deltagarna ska få prova allt från groddans till midsommarkrans. Med tanke på hur komplicerat midsommar kan upplevas är övningarna säkerligen matnyttiga. Men det bästa vore om de inte alls behövdes.

Midsommar torde nämligen vara ett perfekt tillfälle för den så viktiga integrationen. Inte för att det nödvändigtvis är viktigt att alla nyanlända firar just midsommar, utan för att högtiden också innehåller flera grundläggande idéer för landet Sverige.

Högtiden knyter särskilt an till vårt arv som jordbrukarsamhälle och påminner om att de flesta svenskar genom historien inte har bott i staden utan på landet. Något som även den moderna svenska storstadsbon alltför ofta tycks glömma bort. Inte minst finns tanken om att bruka naturen med förnuft – vi äter odlade jordgubbar och reser midsommarstänger av trä, samtidigt som vi upplever den vilda naturen. Dessutom finns den konstanta beredskapen för alla sorters väder, vilket vid sådana tillfällen kräver noggrann planering. Samtidigt innebär tillfället också en brytpunkt, eftersom resan mot den mörkare delen av året påbörjas.

Både på de små och stora midsommarfirandena finns det alltså god anledning för alla att försöka inkludera fler. Kurser må vara lämpliga för att lära sig språket och systemet, men högtiderna bör kunna lämnas åt enskilda människor, familjer och föreningar att förmedla. Bara genom att alla bidrar med sitt till integrationen kan nyanlända få en heltäckande bild av vad det innebär att leva i Sverige. Stat, region och kommun må ha relativt stor makt i vårt land, men de utgör ändå bara en liten del av det så omhuldade ”samhället”.

Midsommar är på många sätt också mer pålitligt än välfärden. Kanske är det så just för att det inte är staten, utan människor och familjer, som ansvarar för firandet.

Agnes Karnatz

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.