Kommunala sommarjobb är en ineffektiv satsning

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Foto: Jessica Gow/TT
Genom ett sommarjobb under lovet kan ungdomar få in en första fot på arbetsmarknaden. Ett extrajobb eller sommarjobb ökar sannolikheten att efter studietiden också blir anställd, särskilt för yrkesorienterade utbildningar – forskningen är så gott som entydig oavsett land som studeras.

Därför låter det kanske bra att kommuner vill göra samma sak, nämligen erbjuda unga en chans att pröva sina vingar. Men till skillnad från privata sommarjobb har konstruerade kommunala sommarjobb inte någon effekt för framtida jobbchanser överhuvudtaget.

Många kommuner erbjuder ungdomar sommarjobb, och då inte med syftet att fylla tomma luckor i semesterplaneringen. Exempelvis skriver Norrköpings kommun på sin hemsida att det ”finns olika typer av jobb där du inte går in och ersätter någon annan som semestervikarie”.

I Falun lottades i många år kommunala sommarjobb ut till ungdomar. Regeringens expertmyndighet IFAU har visat att de som fick respektive inte fick jobb hade likartad inkomstutveckling under 10 år efter gymnasiet. Detta rimmar också väl med de utvärderingar som gjorts av andra offentliga jobbsatsningar som är riktade mot vuxna, som traineejobb och subventionerade anställningar. Sverige tillhör idag de länder i världen med högst andel ineffektiva jobbsatsningar. Ett av världens största offentliga sommarjobbsprogram hittar vi i staden New York och erfarenheten därifrån liknar den i Falun. Forskning visar till och med att genomsnittsinkomsten tre år efter programmet var lägre för deltagare, och de offentliga sommarjobben hade ingen effekt på benägenheten att studera vidare på universitet.

Ändå fortsätter kommuner ha en stark tilltro till att offentlig sektor, snarare än företag och entreprenörer, kan uppfinna jobb. I årets vårbudget skjuter januaripartierna till 180 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna konstruera fler platser, pengar som alltså är ineffektiva.

Istället för att med olika verktyg försöka konstruera jobbtillfällen borde politiker använda beprövade metoder som vi vet faktiskt kan leda till nya arbeten. Sänkt skatt, vilket både lokala och nationella politiker kan genomföra, särskilt på låga inkomster, är ett sådant exempel som höjer sysselsättningen. I en forskningsöversikt visar Lundberg & Norell (2018) att effekterna av marginalskattesänkningar på sysselsättningen är betydande, och att ett brett jobbskatteavdrag skulle leda till över 165 000 nya jobb i Sverige.

Lärdomen borde vara tydlig: jobb är bra, men politiker kan inte skapa jobb. Bara genom ett fritt näringsliv och låga skatter kan fler unga komma i arbete.

Benjamin Dousa

Vd, Timbro

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.