Det våras för dikten

Ledare
PUBLICERAD:

Poesi blev lite oväntat en del av den tyska valrörelsen. Det började med att en talesperson för Alternativ för Deutschland, AfD, gjorde bort sig. Tino Chrupalla, som talespersonen heter, hade sagt att han ville att barn i tyska skolor skulle lära sig fler dikter utantill. Men när han sedan fick frågan vilka dikter han själv kände till kunde han inte namnge någon.

Bättre gick det för CDU:s kanslerkandidat Armin Laschet när han någon dag senare frågades ut i Welt-TV. Laschet fick frågan om han kunde några dikter och han citerade då utantill en dikt av den tyske prästen Dietrich Bonhoeffer. Dikten finns faktiskt översatt i den svenska psalmboken som psalm 509

Av goda makter underbart bevarad

Det främmande och nya väntar jag.

Guds nåd är ny var afton och var morgon.

Han väntar oss i varje nyväckt dag.

Bonhoeffer skrev dikten nyåret 1945. Han satt då i koncentrationsläger där han senare skulle mördas. Han tillhörde den kristna motståndsrörelsen mot Hitler. Att Laschet kunde just den dikten utantill stärkte hans trovärdighet och CDU ökade i opinionen efter framträdandet.

Man kan ställa frågan varför människor idag blir imponerade av politiker som kan recitera posesi? Svaret är kanske att vi blir imponerade av alla som kan dikter utantill. Det är ovanligt med sådan kunskap i vår tid. Allt går ju att googla. Det går också på tvärs med den progressiva pedagogik som präglat västerländsk skola sedan 1970-talet och framåt. Barnen ska inte utsättas för ”korvstoppning”. Äldre tiders utantilläsning sågs som höjden av meningslös inlärning.

Men finns det några skäl att lära sig dikter utantill idag? Det kanske bästa skälet, angett av en amerikansk litteraturvetare, är att vi lär oss dikter ”för då kan ingen djävel ta dem ifrån oss”. De finns alltid där.

Sannolikt skulle den kände journalisten Martin Schibbye hålla med. Han har vid upprepade tillfällen hållit fram vikten av att kunna dikter utantill. Det var en av hans insikter då han hölls fängslad i Etiopien.

Men även den som inte hamnar i sådana extrema situationer kan förstås ha utbyte av att memorera dikter. Utantillinlärning används fortfarande vid många utbildningar och i skolor runt om i världen. Hjärnan tränas att lära in och språkkänslan förbättras. För den som studerar ett främmande språk kan dikterna förstås också vara ett sätt att ta del av den nya kulturen och göra den till sin.

Kommer vi se svensk politiker recitera dikter i valrörelsen 2022? Det är inte omöjligt. Tidigare statsministern Göran Persson efterlyste faktiskt nyligen en socialdemokratisk ledare som kunde presentera ny politik och samtidigt ”läsa en vacker dikt” (Tankesmedjan Tiden 6/9). Kanske kommer uppmaningen att hörsammas också utanför hans eget parti.

Ingen politiker lär dock våga utmana talmannen Andreas Norlén. År 2019 gratulerade han Finland på Runebergsdagen, med att från minnet läsa samtliga 28 verser av Runebergs dikt ”Sven Dufva”. Där ligger nog även CDU:s Armin Laschet i lä.

Mathias Bred

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.