Alarmerande arbetslöshet kräver sänkta anställningskostnader

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Henrik Holmberg / TT
Skattetrycket på svenska företagare är för högt. Resultatet ser vi i ett försvagat företagsklimat och nivåer av arbetslöshet som ligger långt högre än de borde. Mellan 2014 och 2020 är Sverige det enda av 27 EU-länder där arbetslösheten inte har minskat. Det krävs åtgärder för att både sänka arbetslösheten och stärka svenska företags konkurrenskraft.

Socialdemokraternas paradnummer i valrörelsen 2014 var löftet om EU:s lägsta arbetslöshet, dessvärre blev resultatet av regeringens politik ett helt annat än det utlovade. Sverige har nu EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien ligger högre. Aldrig förr har så många svenskar varit långtidsarbetslösa. Extra alarmerande är arbetslösheten bland unga, där vi också ligger mycket illa till i europeisk jämförelse. Ingen kan med trovärdighet kalla regeringens jobbpolitik för något annat än ett misslyckande.

Tyvärr finns det inget som tyder på en kursändring i jobbpolitiken när Löfven lämnar över till sin efterträdare. Starka krafter inom S kräver istället en vänstersväng med höjda skatter - både på företagarna som skapar jobben och alla människor som jobbar hos dem. Det är helt fel recept för att få fart på svensk ekonomi och sätta människor i arbete.

Moderaterna ser behovet av en helt annan jobbpolitik än den regeringen och deras samarbetspartier bedriver. En ständigt återkommande fråga företagare lyfter - och som det är hög tid för politiken att adressera - är de orimligt höga kostnaderna för att anställa. Utöver de direkta lönekostnaderna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivaravgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till pension, sjuk- och föräldraförsäkringen som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på 11,6 procent som går direkt till statskassan som en dold skatt den anställde aldrig får se.

Vi är av princip motståndare till dolda skatter och tycker att arbetsgivaravgiftens delar ska framgå på lönebeskeden, så att människor som jobbar har klart för sig exakt hur mycket av lönen som faktiskt går till skatt. Väldigt få politiker hade nog ropat efter höjda skatter om fler människor visste hur mycket de redan betalar.

Om Moderaterna trovärdigt ska driva arbetslinjen kan man heller inte vara för en odefinierad kostnad på att skapa jobb och löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med i ett läge när 800 000 arbetsföra människor i Sverige lever på bidrag istället för att jobba. Vi behöver slipa ned de höga kostnadströsklar som hindrar företagare från att anställa. Det behöver bli billigare och mindre riskfyllt för företagen att ge en arbetslös chansen att komma in.

I ett första steg bör löneavgiften avskaffas för unga under 26, där arbetslöshetstrenden är som mest oroväckande. Coronapandemin har slagit särskilt hårt mot branscherna som domineras av unga och mot den bakgrunden är det extra angeläget att snabbt få på plats en jobbpolitik som ger fler en inträdesbiljett till arbetslivet. De långsiktiga kostnaderna av att en ung människa aldrig får in foten på arbetsmarknaden innebär att vi behöver göra avkall på angelägna investeringar i välfärdens kärna för att istället betala ut bidrag till människor som både kan och vill jobba.

Vi moderater vet värdet av jobb och företagsamhet. Under hela pandemin har vårt parti drivit regeringen framför sig för att få på plats stöd och åtgärder för att rädda företag och jobb. På höstens stämma kommer vi ytterligare utveckla den företagspolitik som redan idag gör att mer än 50% av landets företagare har störst förtroende för moderaterna. Vi som skriver den här artikeln vill att moderaterna ska vässa sin jobbpolitik ytterligare och att stämman i höst ska ställa sig bakom att fasa ut den allmänna löneavgiften och börja med att helt avskaffa den för unga under 26. Det initiala intäktsbortfallet av detta beräknas av riksdagens utredningstjänst till 7,5 miljarder kronor, men de långsiktiga kostnaderna - ekonomiska, personliga och samhälleliga - av att straffbeskatta den som vill ge en ung människa sitt första jobb, är sannolikt betydligt högre.

Sverige kan få EU:s lägsta arbetslöshet, men då krävs en konkret färdplan och politik som sporrar företagande, flit och tillväxt. Att redan nu påbörja arbetet med att fasa ut den allmänna löneavgiften kommer att vara avgörande för att lyckas.

Linda Frohm (M) förbundsordf Norrbotten

Kjell Jansson (M) förbundsordf Stockholms län

Johan Abrahamsson (M) förbundsordf Västra Götaland

Gustav Schyllert (M) förbundsordf Skåne

Matilda Ekeblad (M) ordf Moderata Ungdomsförbundet

Anna af Sillén (M) ordf Moderata Företagarrådet

Jörgen Warborn (M) EU-parlamentariker

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.