Återta det offentliga rummet

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Matthias Schrader

Det är det offentliga rummet, stadens torg, parker, gator och allmänna platser som skapar en stads karaktär. Det är där vi möts, förflyttar oss och interagerar socialt med andra. Trygghet i den miljön ska inte underskattas för att upprätthålla sunda normer.

För några år sedan uppstod en debatt om stöket på biblioteken runt om i Sverige. Det har rapporterats om hur hot, våld och droghandel förekommer men också allmänt stök. Nu kommer det bli möjligt att porta personer som riskerar att begå brott eller trakassera andra, meddelar regeringen (SR 28/9). Att vissa offentliga rum upplevs som allt mer otrygga bör det inte råda någon tvekan om.

Det som nu bör väcka större oro är att kriminella nätverk har blivit en naturlig del av vissa områden och offentliga rum. Både polis och socialtjänst vittnar om att allt yngre barn utsätts för allt aggressivare rekryteringsförsök av gängkriminella på arenor som tidigare varit fredade (DN 29/9).

Polis och socialtjänst menar att de nätverkskriminella satt en allt hårdare prägel på miljön som barnen växer upp i. Många barn har redan i lågstadieåldern koll på vem som är vem. Barnen lär sig tidigt att förhålla sig till de kriminella nätverkens ständiga närvaro.

Där ungdomar vistas, vistas också personer med kopplingar till kriminella nätverk. Det förekommer till och med att rekryterare ibland jobbar inom offentlig ungdomsverksamhet, ungdomsvård, vistas på fotbollsplaner och platser där barnen uppehåller sig eller leker och lockar med både godis och läsk (GT 7/9).

Det handlar dels om att det offentliga inte har kunnat hålla rent i sina verksamheter, dels att föräldrar tar ett otillräckligt ansvar. Men även att sociala normer bryts ner inom vissa områden där ingen vågar säga ifrån. När människor inte vill vistas i vissa miljöer blir saken än värre.

Vem vågar i dag ifrågasätta varför barn eller yngre tonåringar är ute sent och samlas på ett torg? Och vem vågar ställa frågan vad äldre ungdomar gör med barn på fotbollsplanen? Erfarenheter om stök i andra miljöer gör att människor avskräcks från att gå till handling.

Social kontroll bör inte underskattas. En hög informell social kontroll är vad som binder samman ett samhälle. Det minskar behovet av formell kontroll i form av lagar och regler samt polis och socialtjänst. Men det förutsätter också att någon vågar upprätthålla den, vilket inte är fallet längre.

Det som återstår då är att öka den formella kontrollen, som nu sker med biblioteken. Men på lång sikt behöver både stök och kriminalitet stävjas i alla offentliga rum där det är ett problem.

Att återta de offentliga rummen där kriminaliteten tagit över lär vara en nyckel för att stoppa nyrekryteringen och återupprätta den sociala kontrollen.

Isak Rutqvist

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.