Strandskydd är en het potatis. Inte minst i Mariestad. Där har kommunen och länsstyrelsen hamnat på kollisionskurs flera gånger.
– Reglerna är ett problem för kommunen, säger Mariestads planchef Adam Johansson.
Båtgården på Ekudden, Ekuddens camping och Humleparken. Alla är de exempel på detaljplaner som Mariestads kommun antagit, men som länsstyrelsen sedan upphävt.
Den springande punkten har varit strandskyddet. Det regleras i miljöbalken och syftar till att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv.
Det går att få dispens från reglerna, men då krävs särskilda skäl. När en kommun exempelvis vill skapa en ny detaljplan behövs omfattande utredningar för att strandskyddet ska kunna hävas. Det är ett svårt uppdrag som tar både tid och resurser i anspråk.
Vanligt skäl
Statistiken bekräftar svårigheten. Av de ärenden som länsstyrelsen hanterar är strandskydd en vanlig orsak till överprövning.
– Miljöbalken reglerar strandskyddsfrågorna på ett sådant sätt, det är lagstiftarens önskan, säger Nina Kiani Janson, plan- och byggchef hos Länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Alla kommuner som har ett högt exploateringstryck och bygger nära vatten får hantera det, tillägger Maria Freiholtz, som är handläggare på länsstyrelsen med ansvar för Mariestads kommun.
Hon har tidigare arbetat bland annat med Tanums, Vänersborgs och Sotenäs kommuner och konstaterar att alla har sina utmaningar. I Göta älvdalen är exempelvis skredrisken stor.
Hämmar utvecklingen
Men i Mariestad upplevs bestämmelserna som hämmande.
– Rent praktiskt innebär det att vi inte kan utveckla kommunen som vi vill. Det stora bekymret finns i tätorten. Där lägger strandskyddet en våt filt över ett område 300 meter från strandlinjen, säger Adam Johansson, som är kommunens planchef.
Han förklarar att kommunen förstår intentionen i strandskyddet och att det finns flera områden som kommunen vill värna, till exempel gamla Ekuddens naturreservat, Snapen och andra fritidsområden som är värdefulla för invånarna. Däremot ifrågasätter han varför kommunen inte får utveckla områden som redan har tagits i bruk av människor, som gamla industriområden och hamnen i Mariestad.
– Vi vill gärna skydda områden som har behov av skydd, men vi vill också att det görs platsspecifika bedömningar. Att man skyddar alla områden från exploatering behöver inte betyda en hållbar och god samhällsutveckling.
Krockar ibland
Enligt Nina Kiani Janson på länsstyrelsen har myndigheterna olika roller att spela. Det bidrar till att intressena ibland krockar.
– Kommunen har planmonopol och vill utveckla en levande stad som fungerar utifrån de mål och visioner som politikerna har. I Mariestad vill man bygga tätorts- och strandnära. Men det är många olika frågor man arbetar med i samhällsplaneringen och där kommer vi in med andra perspektiv. I samtalen diskuteras ofta om detta är god samhällsplanering utifrån de statliga och allmänna intressen som finns, säger hon.
Strandskydd
Strandskydd
I strandskyddade områden får man normalt inte bygga eller ändra något, men det går att söka dispens från reglerna. För privatpersoner brukar det vara kommunen som beslutar om dispens. Är det kommunen som vill upphäva strandskyddet i en detaljplan granskas den av länsstyrelsen.
För att få dispens krävs att något av skälen i miljöbalkens 7 kapitel paragraf 18 c-d uppfylls. Det kan till exempel vara om området redan nyttjas på ett sådant sätt att strandskyddets syfte inte längre har betydelse. Ett annat skäl är landsbygdsutveckling i strandnära läge, som innebär att man ger dispens eftersom det är en vinst för utvecklingen av området.
Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland
Hon påpekar att mycket av planarbetet i Mariestad är välgjort. När en ny detaljplan tas fram blir det föremål för samråd med länsstyrelsen vid flera tillfällen. Hittills i år har 23 sådana ärenden gällande Mariestad hanterats hos myndigheten.
– Vi har bra samtal med kommunen. När vi pratar tidigt i processen kan vi reda ut det som behövs och matcha olika perspektiv, säger Nina Kiani Janson.
Samma praxis
En annan sak som skaver är upplevelsen av att länsstyrelserna i landet gör olika bedömningar.
– Beslutsunderlaget, som utvidgningen av strandskyddet runt Vänern baserades på 2014, har inte tagit hänsyn till att det råder olika omständigheter på olika platser. Där skiljer sig Länsstyrelsen i Västra Götaland mot Länsstyrelsen i Värmland, menar Mariestads planchef och fortsätter:
– I exempelvis Karlstads kommun finns det strandområden vid Vänern som omfattas av det utvidgade strandskyddet på 300 meter, andra där 200 meter gäller och några som har det generella strandskyddet på 100 meter.
Men varken Nina Kiani Janson eller Maria Freiholtz håller med om det.
– Lagstiftningen ser likadan ut och praxis är densamma. Skillnaden är att vi har olika utvidgat strandskydd. Vi har 300 meter, andra 200 meter. I Västra Götaland har vi tagit bort strandskyddet för nästan alla små vattendrag och vattensamling och det tycker vi är bra, kommenterar Maria Freiholtz.
– Vi kan också fundera på om vi fattat rätt beslut, men när ärenden överklagas får vi vägledning av domstolen eller regeringen som visar om vårt beslut var korrekt, tillägger Nina Kiani Janson.
Ett färskt exempel på det är Ekuddens camping, där regeringen gav länsstyrelsen rätt i sin bedömning att det saknades tillräckliga skäl för att ge dispens från strandskyddet.
Lyft frågan
Vilka råd har då länsstyrelsen till den som vill bygga sjönära?
– Ta upp frågan tidigt, föreslår Maria Freiholtz.
Hon berättar att länsstyrelsen regelbundet träffar kommunerna, som får styra agendan. Om något område ofta dyker upp kan det bli ett tema för mötet.
– Det byggs nära vatten och det upphävs en hel del strandskydd i detaljplaner. I Mariestad finns ett antal fall där det inte blivit någon konflikt, men det är inte de som syns, säger Maria Freiholtz.