Skogsstyrelsens GD förtjänar kritik

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Janerik Henriksson/TT

Att Skogsstyrelsens generaldirektör äger skog är inte nödvändigtvis ett problem, men hur han hanterar allmänna handlingar är det. För detta förtjänar han allvarlig kritik.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) har nu kallat upp Skogsstyrelsen generaldirektör, Herman Sundqvist, till Regeringskansliet (DN 14/10). Sundqvist äger mycket skog som myndigheten utövar viss tillsyn över. Därtill har han haft korrespondens i sin roll som generaldirektör via sin privata mejladress som han inte har hanterats på rätt sätt.

I grunden bör det vara ett sundhetstecken att Skogsstyrelsens myndighetschef äger skog och därmed förvärvat kunskaper som man sällan kan tillägna sig på annat sätt. Frågan är dock mer komplicerad än så.

Alla offentligt anställda är skyldiga att anmäla bisysslor. Regelverket syftar till att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheterna genom att jävssituationer ska undvikas. Men även om inte jävssituationer uppstår kan bisysslor fortfarande vara förtroendeskadliga. Om en sådan bisyssla rubbar förtroendet till exempel generaldirektören eller någon anställds opartiskhet eller skadar myndighetens anseende, kan den vara otillåten.

Intressant i sammanhanget är att Sundqvist redan 2016 anmälde sitt skogsinnehav till regeringen. Dessutom ska hans innehav ha varit känt redan i samband med rekryteringen. Om regeringen ansåg att hans skogsägande och brukande var oförenligt med regelverket, har de haft en skyldighet att fatta beslut om att han skulle upphöra med det. Något sådant beslut verkar regeringen inte ha fattat.

Om man kommer fram till motsatt slutsats bör det snarare handla om att Sundqvist borde upphöra att avverka skog, så att hans anställda inte behöver hanterar hans avverkningsanmälningar. Inte att han ska behöva sälja sitt skogsinnehav eller att det diskvalificerar honom från att vara generaldirektör för myndigheten.

Mer beklämmande är dock att Sundqvist inte verkar ha respekterat offentlighetsprincipen fullt ut. Som myndighetschef bör han vara medveten om att det inte går att runda offentlighetsprincipen genom att använda sin privata mejladress i sin roll som generaldirektör. Det blir ändå en allmän handling som ska hanteras på samma sätt som all annan kommunikation som kommer till honom i tjänsten.

Att Sundqvist inte följde regelverket och raderade mejlen har nu lett till att ingen riktigt vet vad mejlen innehöll, eller vem det kom ifrån. Skogsstyrelsen har i ett pressmeddelande skrivit att det handlar om en ännu opublicerad forskningsrapport från en extern aktör, medan SVT rapporterar att det skulle ha handlat om en skogslobbyist. Samtidigt skriver Näringslivets Medieinstitut att det skulle ha handlat om en pensionär som kontaktat Sundqvist.

Hur det verkligen förhåller sig finns nu inte svart på vitt. Debatten borde handla om hans bristande respekt för offentlighetsprincipen, inte hans skogsägande.

Isak Rutqvist

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.