Linn Peterson är tillbaka på isen efter nio månaders frånvaro.
Under måndag och tisdag var Mariestad Bois-produkten med när Luleå spelade dubbla hemmamatcher.
– Det var lite känslosamt, men framför allt en stor glädje att vara tillbaka, säger hon.
SM-guld i fjol, men säsongen 2021/2022 har varit långt ifrån lika rolig för Linn Peterson. En ryggskada har stört Luleåforwarden under en längre tid och i slutet av september tvingades hon till operation.
Under måndagen, hemma mot Djurgården, var 27-åringen till slut tillbaka. I 5–1-segern över Stockholmarna stod Mariestadstjejen direkt för en assist.
– Jag har tränat på is sedan början av november, men bara med full kontakt sedan två veckor innan jul. Jag är inte i mitt bästa slag, men är just nu bara glad att vara tillbaka, säger Peterson vars lag även vann tisdagens hemmamatch (4–2 mot Linköping).
”Gick åt skogen”
Att Linn Peterson skulle göra comeback i SDHL igen var dock ingen självklarhet. Faktum var att den eskalerade ryggproblematiken gjorde att hon inte visste vilken nivå hon skulle klara av att spela på.
– Jag har haft problem med ryggen i några år, men på ett läger med SOK (Sveriges olympiska kommitté) efter förra säsongen började skadan att bråka ännu mer än vad den har gjort innan. Någon vecka efter hade vi ett nytt läger och då gick det helt åt skogen, säger hon.
Efter en magnetröntgen stod det klart att operation var den enda utvägen.
– Skadan hade blivit värre och strålade ner i mitt vänstra ben. Tyvärr fick jag vänta ända till september på operationen på grund av pandemin, men därefter har allting gått enligt plan, säger Peterson och fortsätter:
– Kroppen har svarat bra. Jag har kunnat följa min rehab-plan och fått bra stöd från såväl landslaget som klubblaget. Jag är oerhört tacksam för all hjälp jag har fått.
Hur har skadeperioden varit?
– Det har varit jobbigt. Kroppen har som sagt svarat bra, men det mentala spelar också in. Framför allt var det riktigt jobbigt innan operationen när jag hade så pass ont och inte visste när jag skulle få opereras. Efter det var klart har jag sett ljuset.
Med skadeperioden bakom sig blickar hon nu framåt.
– Det är OS-år och jag vet att tiden är knapp, men jag har inte gett upp. Det är OS jag siktar mot. Samtidigt vill jag komma tillbaka till mitt rätta jag och kunna spela smärtfritt, vilket jag inte har gjort på flera år. Det är prio, sedan får vi se vad som händer på vägen, avslutar Peterson.