Kanske är fluffiga nallebjörnar och ett omfång röda rosor din grej. Eller inte alls.
Oavsett relationsstatus är den 14 februari en dag som ligger många varmt om hjärtat.
– Det viktigaste är att se om sig själv, så att man känner sig nöjd, säger familjerådgivare Åsa Tivemo.
De jobbar med ungas tankar om sex och relationer: ”Svartsjuka är inte romantiskt”Alla hjärtans dag: Hur håller ni kärleken vid liv?I sitt arbete möter hon par, individer och familjer för att samtala om relationsproblem.
– Det låter klyschigt, men i en kärleksrelation borde alla dagar vara alla hjärtans dag, säger hon och skrattar.
Ett vanligt problem som hon möter är att det finns olika förväntningar och behov i en relation.
– Vem ska fixa present och komma i håg att fira? Det kan skapa press och stress, därför är det viktigt att prata om hur man vill ha det med sin partner.
Några grundregler som hon återkommer till är att det är viktigt att ta ansvar för sin del i relationen och jobba på att acceptera sin partner.
– Många upplever att man har tappat kommunikationen och inte lyssnar på varandra längre. I början är det lätt, men när förälskelsen avtar och utvecklas till någonting annat upplever många att det blir tyst eller konfliktfyllt.
Kräver underhåll
Att bygga en bra kommunikation kan vara en utmaning, menar familjerådgivaren.
– Det är många aspekter som spelar in. Olikheterna i ett förhållande framträder ofta efter ett tag, man ser dem inte i början.
– Om den ena till exempel är kvällstrött, och den andra morgontrött, kan det uppstå ett konkret problem: När ska vi prata med varandra?
Hon konstaterar att det krävs en del jobb för att underhålla en långsiktig relation.
– Det kan låta tungt och jobbigt, men jag tror att vi kan bli bättre på att jobba på våra relationer. Dels handlar det om ett föräldrauppdrag, att lära våra barn att lösa konflikter på ett bra sätt.
– Många upplever att man har börjat ta varandra för givet. Om man är medveten om vad som händer i skiftet när förälskelsen tar slut och mynnar ut i något annat, tror jag att man kan undvika en del problem. Då måste man börja jobba på sin relation.
Vad är grundpelarna i en stabil och trygg relation?
– Ömsesidig respekt och acceptans. Det är såklart viktigt med kärlek och passion också, men det räcker inte med bara det.
– Jag brukar prata om relationer som ett hus med fyra väggar, en vägg representeras av möjligheten att separera. Vi är inte tvingande att leva med varandra. Det är bra att möjligheten att skilja sig finns, och att samhället kan stötta upp.
Om man till exempel lever i en våldsrelation kan man få både praktisk hjälp och stöd från socialtjänsten, säger Åsa Tivemo.
Är det bra att bråka ibland?
– Det behöver inte vara av ondo att bråka i en relation, men det får inte gå över gränsen.
– Om man lyckas bli sams och få en större förståelse för varandra kan det vara bra. Men om det ständigt är en hög konfliktnivå som gör att det känns som ett minfält för både vuxna och barn, är det ett problem.
Hon berättar om olika typer av bråk: en praktisk nivå som kan handla om ekonomi, tvätt och städning, men där det ofta finns en underliggande känslomässig obalans.
– Man kanske känner sig nedtryckt eller upplever att ens partner inte lyssnar. Den viktigaste frågan jag brukar ställa är: Hur blir ni sams?
Gemensamma intressen
Åsa Tivemo berättar att gemensamma intressen kan vara en framgångsfaktor i en kärleksrelation.
– Likaså är humor en viktig aspekt för många. När vi skrattar tillsammans mår vi bra.
Och om det finns egenskaper som man saknar hos sin partner, kanske andra personer kan fylla en viktig funktion:
– Jag kanske inte kan förvänta mig att min partner uppfyller alla mina behov, behöver jag fler vänner eller en träningspartner, till exempel?
– Om jag saknar djupa, existentiella samtal i min kärleksrelation kanske jag kan hitta det hos någon annan? säger Åsa Tivemo.
Större frihet
Hon tycker att det har hänt mycket i samhället när det gäller temat kärlek och relationer under de senaste 15-20 åren:
– I dag är det mer accepterat att till exempel fira högtider med sina vänner. Det har blivit mer fritt, man behöver inte fira enligt de traditionella normerna, det kan bli bra ändå.
Hon nämner bonusfamiljer och stjärnfamiljer (barn som lever med en ensamstående biologisk förälder, föräldrar av samma kön eller föräldrar som inte är deras biologiska, reds anm) som exempel.
– Då kan det vara svårt att få ihop hela pusslet kring högtiderna, i stället hittar man andra lösningar.
Vad kan man göra om man känner sig ensam på alla hjärtans dag, eller under årets övriga dagar?
– Jag tänker att det är viktigt att hitta en aktivitet för att bryta ensamheten. Många känner sig ensamma, testa att höra av dig! Det gäller att våga ta initiativ.
Gemensamma gruppaktiviteter kan vara en väg ut.
– Det finns till exempel samtals- och promenadgrupper, eller föreningsliv. Men det passar inte alla, då får man jobba individuellt i stället.