Därför kommer levnadskostnaderna att öka ännu mer

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Henrik Holmberg / TT

Inflationen fortsätter att öka och Riksbanken försöker nu dämpa den genom att höja räntan. Vi ser prisökningar, och det larmas även om varubrister och reallönesänkningar. Sverige ser ut att röra sig mot en ekonomisk kris.

I Storbritannien används begreppet ”cost of living crisis” ofta just nu. Begreppet syftar på hushållens sjunkande disponibla inkomster sedan förra året, justerat för inflation och efter skatter och bidrag. Kostnaden för att upprätthålla samma levnadsstandard som tidigare har blivit högre sedan varupriserna började öka, och har därefter förvärrats ytterligare av inflationen. Denna utveckling syns nu även i Sverige. Vi kan kalla det en levnadskostnadskris.

Pandemin utgjorde startskottet för denna kris. Det är svårt att överdriva skadan som pandemin medförde på världsekonomin, i form av störda distributionskedjor. Detta utlöste vad som kallas en kaskadeffekt, där en kris utlöser en annan kris och så fortsätter det. Detta når till slut konsumenterna, då sannolikt i form av brister eller prisökningar. Detta har sedan förvärrats ytterligare av Rysslands invasion av Ukraina. I Sverige har vi hittills förskonats från några allvarliga varubrister, men däremot går vi mot saftiga prisökningar.

Till exempel så har Ica varnat för att de kommer behöva höja sina priser, bland annat till följd av att priset på insatsvaror ökat. Enligt SCB:s konsumentprisindex hade matvarupriserna i mars gått upp med fyra procent på ett år. Priset på kaffe och tomater har exempelvis gått upp med närmare 30 procent under samma period. Andra prisökningar, som de på drivmedel, har redan märkts i många plånböcker vid det här laget.

Denna levnadskostnadskris kommer tyvärr att späs på ytterligare av den höjda reporäntan. Att höja räntan är nödvändigt för att dämpa inflationen, men det är en realitet att många svenskar är högt belånade och kommer känna av detta. Det syns inte minst på bostadssajten Hemnet, där rekordmånga lägenheter nu finns till salu. Det är ett tecken på att många sannolikt inte har råd att betala deras höjda räntor – som också förväntas att höjas mer, enligt Riksbankens prognos kommer räntan att höjas två till tre gånger till bara i år.

Det kommer sannolikt inte gå att helt undvika de ekonomiska konsekvenserna av världsläget oavsett vilken politik som förs. Sverige är välintegrerat i världsekonomin, och det som händer i omvärlden kommer ofta kännas även här. Men vi måste arbeta för att dämpa skadan så gott det går. I Storbritannien har Boris Johnsons konservativa regering påbörjat åtgärder för att dämpa effekterna av deras kris. De ska bland annat sänka energiskatten, om än bara tillfälligt än så länge.

Sverige har många skatter som, om de sänks, kommer dämpa dessa effekter och stärka hushållens köpkraft. Energiskatt, koldioxidskatt, moms och inte minst skatt på arbete är alla exempel på skatter vars sänkningar hade direkt gynnat hushållen. Detta bör övervägas, gärna innan krisen blåser sig för stor.

Alex Vårstrand

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.