Karl Johansson var urmakare. Han bodde och verkade i det röda torpet i Tidavad. När husherren gick gick ur tiden stannade densamma inne i huset. Men till nationaldagen blir det liv där igen.
På nationaldagen är det öppet hus i det unika urmakeriet i Tidavad där urmakaren Karl Johansson var verksam. Med utgångspunkt i MT:s serie ”Dåtid i nutid” från 2020 kommer här en inblick i det unika museet:
– Han var ett tekniskt snille, säger Jan-Olof Berglund, ordförande i Odensåkers hembygdsförening, om urmakaren Karl Johansson.
Urmakarens hem är i dag museum som vårdas av hembygdsföreningen. Vägen dit har varit lång och kämpig för de ideella krafterna.
– Efter Karl Johanssons död gick allting till arvsfonden. Den dåvarande hembygdsstyrelsen kämpade i åratal för att få köpa loss allt därifrån, säger nuvarande ordföranden.
Efter att hus och lösöre bytt ägare inventerades alltihop, ett jobb som krävde mycket tid.
Sedan husherren lämnade det jordiska för över 40 år sedan har endast fasaden, taket, dörren och fönstren fått en uppfräschning. Inomhus är allt som när Karl Johansson gick ur tiden.
Ur tillbaka - siken tur
Bredvid ingången finns en klocka som Karl Johansson gjort, men som någon gång såldes till Älgarås. Att få tillbaka den tog över två decennier.
– Problemet efter att vi fått upp den här igen var att vi fick åka hit och dra upp den var tredje dag, förklarar Jan-Olof Berglund och visar att det i dag finns en modernare anordning med mekanik som håller klockan i gång.
Mycket aktiv man
Karl Johansson föddes 1898. Hantverket som urmakare hade han i princip lärt sig själv. I ett av torpets rum hade han sin verkstad och även på övervåningen finns en del bevarad som nog var platsen där han jobbade på sommarhalvåret.
– Jag minns Karl och att lampan här i urmakeriet ofta lyste till långt in på natten, säger Jan-Olof Berglund.
Urmakaren var även bygdens förste bilägare med stort intresse för motorer.
– Han skjutsade även runt på folk, säger Berglund och berättar att Karl utöver urmakare även var fotbollsdomare, fotograf och radioamatör.
Den aktive mannen var ensam, men han hade en hushållerska. Hon fick sova i det trånga köket.
Hans sovrum var på övervåningen där man behöver vara snudd på cirkusartist för att röra sig smidig i den trånga trappan.
Tekniskt intresse
I verkstadsdelen finns många urverk kvar, så även de maskiner och lösningar som Karl Johansson använde.
– Han gjorde sina egna kugghjul och även en del av verktygen han använde, berättar Jan-Olof Berglund.
På bordet ligger bokföringen uppslagen. Flertalet tv- och radioapparater skvallrar om intresset som husherren hade för det tekniska. I hans sovrum finns en morsetelegraf samt en kortvågsmottagare och -sändare.
– Det är utrustning nummer två. Den första han byggde konfiskerades under andra världskriget. Men det sägs att han redan dagarna efter beställde nya delar ur Clas Ohlson-katalogen och då byggde ihop denna, säger Jan-Olof Berglund.
Han minns att en intresseklubb för kortvågssändningar från Mariestad en gång gästade och sände från Karl Johanssons sovrum.
På väggen finns det certifikat från 1947 och 1948 om att Karl Johansson var radioamatör.
– Vi ärvde även 800 små kort som han har fått från hela världen men med åren har många av dem försvunnit, säger Jan-Olof Berglund och berättar att det vid två tillfällen har varit inbrott i huset.
– Vi brukar ha öppet hus på nationaldagen, i övrigt är det endast öppet efter överenskommelse.