1980-talet visar hur snabbt historien kan förändras

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Mikhail Klimentyev
Olle Larsson är historiker, verksam som lärare och författare. Tidigare har han bland annat skrivit om Stormaktstiden och om Gustav Vasa. Nu är han aktuell med boken Det dramatiska 1980-talet – decenniet som förändrade världen, som ges ut av Historiska media.

Vad är det som är så speciellt med 1980-talet och varför behövs det en bok om det just nu?

– Jag skulle säga att man kan kalla det en formativ period. Mycket av den värld vi lever i idag tar ju form under 1980-talet. Kalla kriget tar slut och Sovjetunionen kollapsar. Men det är också då religionen kommer tillbaka in som politisk drivkraft i historien i och med revolutionen i Iran 1979 och med påven Johannes Paulus II:s besök i Polen. Och ungefär samtidigt blir Islam återigen en militär kraft i och med den sovjetiska invasionen av Afghanistan och Mujahedinrörelsen där. I Kina är det ledaren Deng Xiaoping som behåller det politiska förtrycket men inför någon slags marknadsekonomi, och slår därmed in på Kinas väg till ekonomisk världsmakt.

– Många av dagens stora politiska frågor börjar på 1980-talet. Samtidigt är det 40 år sedan. Många som idag är vuxna har egentligen inga egna minnen av den tiden.

Du lyfter också fram att kunskaper om 1980-talet är viktiga för att förstå konflikten i Ukraina.

– Vet man vad Sovjetunion var och hur det såg ut tror jag att man blir klokare på Putins agerande. Det är till 1980-talets Sovjet som Putin drömmer sig tillbaka: till ett imperium som är beundrat eller kanske ännu mer fruktat. I ett tal år 2005 kallar Putin Sovjetunionens upplösning som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet”.

– Det är också under 80-talet Putin har sin karriär inom säkerhetstjänsten. Han blir skolad i den sovjetiska mentaliteten: att det finns fiender överallt som man måste skydda sig från. Lyssnar på den ryska retoriken är den sovjetisk. De yttre fienderna kallar man fascister. Den inre oppositionen kallar man femtekolonnare, sabotörer, utländska agenter. Putin är i allra högsta grad en produkt av det årtiondet.

Kan man säga att Putin med sin politik nu försöker att göra 1980-talet ogjort?

– Ja, ta till exempel den utrikespolitiska doktrinen. Gorbatjov sa i ett tal 1985 att alla länder ska få söka sitt eget politiska system. Det betydde hej då till Brezjnev-doktrinen som gick ut på att Sovjetunionen hade rätten att ingripa varhelst i världen som kommunismen var hotad. Vad är det då Putin gör idag? Jo, han har återupplivat Brezjnevdoktrinen men nu är den etnisk. Putin anser sig ha rätt att gripa in där det finns ryssar, oavsett om det är innanför eller utanför landets gränser.

Du har liknat det formativa 1980-talet med vår egen samtid.

– Jag tror ingen i slutet av 1980-talet hade kunnat gissa att Sverige snart skulle gå med i EU eller delta i stora militära operationer utomlands. Det var Kalla krigets slut som ändrade allt. Samma sak är det nu med Putins angrepp på Ukraina. Det var väl knappast någon förra sommaren som trodde att Sverige inom ett år skulle ansöka om att gå med i Nato. Utvecklingen nu, precis som under 80-talet, visar hur snabbt historien kan förändras.

Intervjun av Mathias Bred/ SNB

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.