Lars-Olof har varit Riksspelman i 50 år: ”Som liten somnade jag till folkmusik”

2009 spelade han på kronprinsessans förlovningsmottagning. I år lägger han ytterligare en milstolpe till sin livsväg. Det är nämligen 50 år sedan han spelade upp för Zornjuryn, endast 17 år gammal.

När Lars-Olof Ejstes var tio år började han på musikskolan i Älvdalen. Men kärleken för folkmusiken fick han långt tidigare. Som liten fick han somna till folkmusik, tonerna fanns ständigt omkring honom i det lilla samhället och har florerat i Lars-Olofs liv sedan dess.

– Mycket är tack vare min fiollärare som lät mig spela precis det som jag tyckte var kul som jag kom att tycka om folkmusik så mycket, berättar han.

Som liten spelade han fiol hela tiden och valde hellre att göra det framför annat som barn och ungdomar borde tycka är roligt.

– Mamma bad mig ibland att gå ut med soporna, bara för att få mig att sluta spela en liten stund.

Tredje gången gillt

Som tolvåring fick han kontakt med de lokala spelmännen och fick lira tillsammans med dem. I det gänget fanns den en man som hade tagit Zornmärket och var Riksspelman.

– Han fick mig att anmäla mig, första gången jag spelade upp för juryn så var jag 15 år, då fick jag en bronsmärket och ett diplom.

Skam den som ger sig, i år är det jubileumsår för riksspelmannen. I 50 år har han nu haft Zornmärket fastnålad på kavajbröstet. Han minns tillbaka till dagen då han med skakiga ben var på väg till Gävle för att spela upp för en Jury.

– Jag var synnerligen byxis då. En titel har alltid skrämt människor, säger han och skrattar.

Han imponerade på juryn och blev tilldelad Zornmärket. Några kriterier för att få silvermärket och kunna titulera sig som Riksspelman är att man behärskar instrumentet, men också den folkliga traditionen.

– Likt att man pratar olika dialekter i Sverige så låter också folkmusiken olika och min musikdialekt härstammar från Älvdalen, jag har inte anammat den Västgötska dialekten även om jag bott här länge, säger han.

”För talangfullt spel och gott låtval”, så står det på diplomet som hänger i köket hemma hos familjen Ejstes i Ullervad.

– Jag har bott lite överallt i Skaraborg, till Mariestad flyttade jag 2014. Det var också det året jag träffade Anna-Maria.

Till huset i Ullervad flyttade de 2020, precis innan sonen Nils kom till världen.

I Skaraborg har han arbetat som musiklärare, 18 år i Tibro och några år i Mariestad. Han har också sedan 1995 arbetat som frilansmusiker och artist. Nu är han pensionär, men företaget har han fortfarande kvar.

Småbarnspappa och pensionär

Familjen spenderar gärna några timmar i bil för att åka land och rike till olika spelmansstämmor. Där umgås de och spelar tillsammans med andra folkmusikälskare. Under det senaste året har det blivit en liten förändring, deras son Nils är också med.

– Jag har varit hemma med honom nu, när Anna-Maria jobbar, så det har inte blivit så mycket spelande det senaste för min del. Men till hösten blir det inskolning på förskolan och då ska jag ta upp spelandet igen, säger han.

Han tar upp fiolen och spelar en låt som han gjort speciellt till sin son.

– Jag spelar samma visa varje kväll till honom, så han ska minnas den.

”50 år som riksspelman”

Den 6 augusti behöver de inte åka långt för att medverka på en spelmansstämma. Då är den i Odensåker. På den stämman ska Lars-Olof Ejstes hålla i en jubileumskonsert: ”50 år som riksspelman”. Inför den har han satt ihop låtar som han skapat och spelat under hela sitt musikliv.

– En anledning till att jag gör det här är för mig själv, lite som en memoar, säger han.