Hoppa till huvudinnehållet

Folkmusik på spellistan

Publicerad:
Gamla och nya vänner bildade spontana spelgrupper ute i trädgården.
Gamla och nya vänner bildade spontana spelgrupper ute i trädgården. Foto: Karin Viola Eriksson

Folkmusik hörs på alla håll och kanter vid Odensåkers hembygdsförening. Den årliga spelmansstämman har åter gått av stapeln.

Ljuvliga toner av duktiga spelemän hörs kring Odensåkers hembygdsförening denna vackra lördag i augusti. Här har det arrangerats spelmansstämma varje år sedan 1989, med undantag för 2020 då pandemin satte käppar i hjulet.

Samspelat

Spelmän har samlats för spontant spel med gamla och nya vänner. Ett hundratal åhörare lyssnar förtjust när de begåvade musikerna improviserar tillsammans. Några är glada lekmän, men flera av de som samlats är riksspelmän eller på annat sätt engagerade i lokala föreningar för spelmän.

Det spelas på alla möjliga tänkbara folkmusiks-instrument. Fiol, dragspel, durspel, nyckelharpa och munspel är bara några av de många instrument som finns med i det vackra surret.

En av de som tagit sig till stämman är Lars-Olof Ejstes. Han höll under kvällen en jubileumskonsert i kyrkan. I 50 år har han varit riksspelman på fiol. Inför konserten hade han satt ihop ett program med låtar som han skapat under sitt musikliv.

– En anledning till att jag gör det här är för mig själv, lite som en memoar, säger Lars-Olof Ejstes.

Lars-Olof har varit Riksspelman i 50 år: ”Som liten somnade jag till folkmusik”

Vädervarning

Årets stämma kom nästan att ställas in. Tidigare samma vecka blåste kraftiga vindar in. De rev ner flera träd i Odensåker, däribland över vägar och över gården där stämman hållas. Flera träd förlorade nästan sitt rotfäste, däribland ett av träden vid entrén till kyrkan där konserten var planerad.

– Vi bestämde oss för att göra allt vi kunde för att stämman skulle bli av ändå. Vi stadgade trädet, spärrade av och flyttade på grenar och stammar så gott vi kunde, säger John-Erik Andersson som är med i hembygdsföreningens kommitté för arrangemanget.

Durspel är ett till formatet litet dragspel. Durspelet skiljer sig däremot speltekniskt mot dragspel, och liknar snarare ett munspel.
Durspel är ett till formatet litet dragspel. Durspelet skiljer sig däremot speltekniskt mot dragspel, och liknar snarare ett munspel. Foto: Karin Viola Eriksson

Hemvändare

Dagen nyttjas inte bara för att få njuta av spelmännens musik. Det har även kommit att bli något av en hemvändardag. Omkring tusen besökare hittar hit under dagen. Flera har de bott på orten under sitt liv.

Systrarna Ing-Marie Kellberg och Kerstin Brissman växte upp i Matsgården. Där bodde de tills dess att dem gifte sig.

– Nu är det allt färre i vår ålder kvar i livet tyvärr. Man känner igen ansikten och härleder att det måste vara barn och barnbarn till tidigare kamrater, säger systrarna

– Får jag lov? frågar John-Erik och bjuder upp sin fru Monica Andersson till dans. Mats Ambertson och Kerstin Andersson är iklädda sina folkdräkter och dansar även de med till spelmänens toner.
– Får jag lov? frågar John-Erik och bjuder upp sin fru Monica Andersson till dans. Mats Ambertson och Kerstin Andersson är iklädda sina folkdräkter och dansar även de med till spelmänens toner. Foto: Karin Viola Eriksson
I sin ungdom dansade systrarna, som vuxit upp i Odensåker, flera gånger i veckan. Polka, snoa, vals, polska och schottis är bara några av alla folkliga sällskapsdanser de en gång roade sig med.
I sin ungdom dansade systrarna, som vuxit upp i Odensåker, flera gånger i veckan. Polka, snoa, vals, polska och schottis är bara några av alla folkliga sällskapsdanser de en gång roade sig med. Foto: Karin Viola Eriksson
Lars-Olof Ejstes gav en konsert i kyrkan på sina musikmemoarer. Spelade gjorde han tillsammans med bland annat Helena Ambertson och Marika Jakobsson.
Lars-Olof Ejstes gav en konsert i kyrkan på sina musikmemoarer. Spelade gjorde han tillsammans med bland annat Helena Ambertson och Marika Jakobsson. Foto: Karin Viola Eriksson

Artikeltaggar

FolkmusikFritid och livsstilHembygdsgård Logården Odensåker

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.