Hoppa till huvudinnehållet

Hanna trär tråden i en ögonkirurgi-nål: ”Det krävs tålamod”

Publicerad:
Hanna Johanson är 38 år och kommer från Sjötorp. I bygdegården har hon ställt ut delar av sitt företag för att visa upp hennes yrke för allmänheten. Vad gör egentligen en textilkonservator?
Hanna Johanson är 38 år och kommer från Sjötorp. I bygdegården har hon ställt ut delar av sitt företag för att visa upp hennes yrke för allmänheten. Vad gör egentligen en textilkonservator? Foto: Jeanette Fredriksen

Det är ett ganska ovanligt yrke som Hanna Johanson från Sjötorp har. Det krävs tålamod och kreativitet för att konservera och rusta upp gamla verk, som ofta är minnesmärkta.

– En nål för ögonkirurgi använder jag till exempel när jag syr med konserveringssilke.

Inne i bygdegården i Sjötorp har Hanna ställt upp bord, fyllda av diverse föremål och tyger. Veckan ut så har hon en utställning, där hon visar allmänheten vad en textilkonservator arbetar med.

På ett av borden breder en matta i dova kulörer ut sig, vävd av konstnären Agda Österberg från Varnhem. Mattan pryder vanligtvis golvet i en kyrka i området.

– Det svåraste är att hitta rätt färgtoner, för det var mycket mörkare färger på trådarna förr i tiden. Jag har fått lägga in trådar i olika färger för kunna återskapa rätt, berättar Hanna.

Arbetet innefattar praktisk konservering av textiler, där tvätt, byte av foder och lagning av trasiga partier är några delar som ingår i arbetsuppgifterna. I Sverige finns det mellan 60 och 70 personer som arbetar med den typen av kulturvård. Häften av dem arbetar på museum.

– Det kan vara ett rätt ensamt arbete, men ibland samarbetar jag med en yrkeskollega i Lund.

Textilkonservator Hanna Johanson har fått in en matta med ett hål i. Arbetet för att laga och tvätta mattan beräknas ta ungefär 40 till 45 timmar.
Textilkonservator Hanna Johanson har fått in en matta med ett hål i. Arbetet för att laga och tvätta mattan beräknas ta ungefär 40 till 45 timmar. Foto: Jeanette Fredriksen

Kyrkliga textilier

Ett hål på ungefär tio centimeter i diameter och avsaknaden av fransar vittnar om att många under årens lopp, har traskat på 1950-talsmattan som nu ligger, något trasigt framför Hanna.

– Jag tycker det är bra att mattorna används och att de får vara på golvet där de hör hemma.

Först tvättar hon föremålet flera gånger, tills dess att vattenprovet visar blankt. Mellan matta och våtdammsugare används ett filter och under ligger ett plastparkettgolv, sådana rutor som man kan lägga utomhus.

– Mattan torkar fortare när det kommer luft från alla håll, förklarar Hanna.

Efter ett dygn är mattan torr, då är det dags att studera vilket material, samt vilka färger som ska användas i textilen.

– Det är inte jättepilligt att laga en matta, det finns svårare projekt. Men det krävs såklart mycket tålamod i det här yrket.

För att laga mattan har hon trätt in varptrådar i lin. Efter att de är ditsatta väver hon ihop hålet, precis som i en vävstol.
För att laga mattan har hon trätt in varptrådar i lin. Efter att de är ditsatta väver hon ihop hålet, precis som i en vävstol. Foto: Jeanette Fredriksen

Det var under en skördefest i Mariestad som textilkonservator-yrket nålade fast sig i Hanna. Sedan examen från Göteborgs universitet 2014 har hon arbetat med att hjälpa andras hantverk att få nytt liv.

– Jag älskar historia och tycker det är spännande att få arbeta med föremål som berättar någonting, säger hon.

Innan Hanna utbildade sig till textilkonservator arbetade hon på Hemtex i Mariestad och Skövde. Hon är född och uppvuxen i Sjötorp, det är där hon har sin familj. För tillfället är hon på jakt efter ett lämpligt hus, som hon kan bygga upp sin ateljé i. Det är i Sjötorp som hon, tillsammans med hunden Selma, vill bo och etablera sitt företag.

– Det skulle vara skönt att ha en bas. Jag har varit på resande fot mycket, där jag har arbetat med både stora och små projekt.

Att arbeta med föremål, som klassas som kulturarv innebär vissa utmaningar.

Kyrkornas textilier är ofta skyddade av kulturminneslagen, då krävs det ett godkännande från länsstyrelsen för att få göra justeringar och lagningar i de textilerna.

– Det är viktigt att det dokumenteras. Även det är en del av föremålets historia, att veta vem som har gjort någonting med föremålet, säger Hanna.

Det krävs kreativitet och speciella verktyg för att effektivt tvätta och behandla objekt. Den här linneduken som kommer från Hannas farfäder stryks efter tvätt med en roller, med en plastduk under.
Det krävs kreativitet och speciella verktyg för att effektivt tvätta och behandla objekt. Den här linneduken som kommer från Hannas farfäder stryks efter tvätt med en roller, med en plastduk under. Foto: Jeanette Fredriksen

Hanna Johansson

Ålder: 37 år

Bor: Sjötorp

Familj: Hunden Selma och sina föräldrar, syster och systerbarn

Yrke: Textilkonservator

Fritidsintresse: Släktforska, tycker allt där det finns en historia är intressant.

Artikeltaggar

FredagsintervjuGöteborgs universitetKulturarvNyheterSjötorpSjötorps bygdegårdsförening

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.