Hoppa till huvudinnehållet

Rusande elpriser riskerar att slå ut idrottsföreningar: ”Upplever stark oro”

Publicerad:
Otterstrand bandybana är en av alla idrottsanläggningar som påverkas av det höga elpriset. Med ett rörligt elpris hade det inte blivit någon konstfryst is, men lyckligtvis har Otterbäckens BK fast avtal i år. Foto: ARKIV

Rusande elpris oroar inte enbart privatpersoner och företag.

För idrottsrörelsen är högre kostnader ett gissel, som riskerar att slå ut föreningar. I Otterbäckens BK finns en bekymrad ordförande i form av Ove Lindh.

– I år har vi bundet avtal. Om det skulle bli dubbel kostnad kan vi inte köra igång isaggregaten, säger han.

Otterbäckens BK både äger marken och driver bandybanan Otterstrand.

Klubben får årligen ett kommunalt driftsbidrag på cirka 500 000 kronor, vilket inte bara ska täcka själva kostnaden för elen.

Ove Lindh berättar att klubben årligen haft elkostnader på mellan 500 000 och 800 000 kronor under de senaste åren.

Utöver bidrag måste klubben själv dra in pengar för att kunna hålla igång bandybanan och även alla lag.

– Det är därför vill håller på med så mycket annat. Det är Barfotens camping, skrotförsäljning, auktioner, drive in bingo och annat hela somrarna. Så har vi gjort i många år och jag ifrågasätter vad det är värt. Hur ska vi orka in i framtiden, säger Ove Lindh.

Otterbäckens BK:s ordförande, Ove Lindh, är orolig i de höga elprisernas spår.
Otterbäckens BK:s ordförande, Ove Lindh, är orolig i de höga elprisernas spår. Foto: Peter Gustafsson

OBK driver Barfotens camping och där har man använt rörligt elavtal. Det medförde ökade kostnader på närmare 100 000 kronor för 2022.

– Vi hade många gäster i år och de flesta stamkunderna vill under hösten veta vad det kostar 2023.

Debattinlägg

I debattfloden inför valet på söndag har det även förekommit uppgifter om att elbolag vill säga upp bundna avtal.

– Men det tror jag att de inte får göra. Som lekman vill vi ha långsiktigt. Nu är det även ett spel under valet, säger Ove Lindh.

Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, har även gett sig in i debatten. I en TT-artikel befarade han bland annat att arenor behöver stänga.

Han sa:

– Jag upplever en väldigt stark oro bland våra 19 000 idrottsföreningar som äger hallar. Hur ska detta gå?

Han fortsatte:

– Den bild jag får är att väldigt, väldigt många på allvar ställer sig frågan: "Vågar vi hålla hallen öppen?". Och saken blir ju inte enklare för de som har extrakostnader med exempelvis is.

Små bäckar

Föreningar som äger sina hallar inom SHL-hockeyn dras med enorma elkostnader. Färjestad BK uppmanade exempelvis i veckan sina anställda att dra sitt strå till stacken genom att släcka så mycket som går och inte ha mobilladdare igång i arenan.

För den lilla föreningen OBK är varje krona också mycket värd. Ove Lindh räknar med extra kostnader för resor under säsongen.

– Vi kommer att få längre resor och spelordningsmötet har blivit framflyttat eftersom lag dragit sig ur division ett, säger Ove Lindh.

Otterbäckens BK börjar preliminärt division ett-serien i slutet av november.
Otterbäckens BK börjar preliminärt division ett-serien i slutet av november. Foto: ARKIV

Ordföranden berättar att han haft kontakt med det svenska bandyförbundet flera gånger.

– Vi är en av få klubbar som driver en egen isbana. Oftast ligger det under kommunerna. Förbundet är oroligt och tittar på situationen. Vi behöver även hålla igång breddbandyn i landet.

Hur ser drömscenariot ut?

– Att det finns ett bidrag för hela driftskostnaden. Men vi är en liten kommun och jag vet att det inte är lätt.

Drömmen vore bidrag för hela driftskostnaden
Ove Lindh, ordförande i Otterbäckens BK

OBK brukar slå på kylan i marken någon gång i november och sedan slå av den sista februari.

Ove Lindh hoppas på mer stabilitet framöver.

– Detta skapar oro över hur vi ska jobba vidare, men vi är inte ensamma om det.

Artikeltaggar

BandyOtterbäckens BKOtterstrand bandybanaOve Lindh

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.