BILDEXTRA: Folkfest i skördens och kulturens tecken

Det var mycket folk i rörelse i centrala Mariestad på lördagen när det var kultur- och skördefest. Ett digert program på tema skörd och konst lockade denna soliga hösthelg.

Det var allt från allékonsten vid Esplanaden, marknad på Nya torget, Reko-ringen på Fisktorget, öppet hus i Gamla stan, tornuppstigning i Domkyrkan, flera konstutställningar, fotoplanket och mycket mer. Mariestadsborna tog minst sagt chansen att mötas på stan.

Utanför Vadsbo museum var det under förmiddagen prisutdelning i Biosfärsområdet Vänerskärgårdens tävling för mer surr i biosfären. Priset i kategorin ”bästa pollinerarträdgård” tilldelades Kristina och Lars Jonegård från Kinne-Kleva, Götene kommun.

Helena Torsell, koordinator på Biosfärkontoret läste upp motiveringen, där följande gick att läsa: ”Det vinnande bidraget är en oas för både människor och insekter, med stor variation av växter som blommar från tidig vår till sen höst.”

– Det tackar vi för. Många av växterna i trädgården har stått där sedan 50-60 år tillbaka, säger Kristina Jonegård efter applåden.

– Det är skojigt att vårda det. Vi har bott där i 50 år, före det bodde mina föräldrar där. Vi har äppelträd som är ihåliga som planterades i början av 1900-talet, säger Lars Jonegård.

I deras trädgård finns blommor av många sorter, både i rabatten och gräsmattan. En del på cirka 60 kvadratmeter har de slutat klippa och har låtit växa till en vildäng.

– Vi har massa fjärilar, bin och humlor i trädgården, säger Kristina Jonegård.

Deras granne har sex bisamhällen och bina gillar deras trädgård som även har många fruktträd och bärbuskar. Precis som trädgården gynnas av att ha pollinatörerna där.

I kategorin ”insats för vilda pollinatörer” vann Pontus Bengtsson, som gjort sin mormors lilla uteplats mer välkomnande för fler. ”Bidraget visar att man även på ett väldigt begränsat utrymme kan skapa ett område som med mångfald och variation över säsongen gynnar insekter och pollinatörer”, står det i motiveringen.

– Jag gjorde ett insektshotell och har ställt ut skålar med vatten till pollinatörer. Växter fanns redan, berättar Pontus Bengtsson.

Vid Vadsbo museum var det även marknad med flera utställare och olika aktiviteter, som en pomolog som var på plats och hjälpte till att sortbestämma äpplen och päron. Det gick också att hälsa på alpackorna Jens-Örjan, Jens-Arvid, Cherinne, Prick och deras kompis stuten Ferdinand. De är riktiga lokalkändisar, men tog det coolt trots att det var många som ville kolla på dem.

Vid museet kunde man också göra ett hopprep av återbrukat tyg, vilket systrarna Ella och Alice Ström-Sparring gjorde.

– Vi har precis kommit ner hit och tyckte att det såg lite roligt ut att göra egna hopprep. Det är roligt att producera det själv, säger deras mamma Sara Ström.

– Och att återanvända material, instämmer Ella, medan hon hjälper sin lillasyster att klippa i tyget.

På Fisktorget gick det att ta del av årets skörd från cirka 20 lokala producenter från Rekoringen, en marknad där det stundtals var lite trångt då det var så välbesökt. En av producenterna på plats var Stefan Olausson från Knektebacken i Österäng som hade prydnadspumpor i olika storlekar.

– Försäljningen går bra, det ligger i tiden nu, säger han.

Hans döttrar Lotta och Daga Olausson hade också ett lotteri med pumpor som vinster. Alla lotteriintäkter gick till Radiohjälpen.

För den som tog en tur till Dacapo fanns både byggnadsvårdens marknad och klonarkivet i Universitetsparken att besöka. Denna dag visades det speciella arkivet upp och det gick också att provsmaka mat tillagad av växter från det.

Trädgårdsstudenten Julie von Hofsten visade besökare de kulturhistoriska växterna och berättade om de olika perennerna, lökarna och matväxterna som odlas och bevaras där. En del av dem finns i den öppna delen av trädgården, andra i en del av trädgården som vanligtvis är stängd för allmänheten.

Det är studenterna på Dacapos trädgårdsutbildning som sköter växterna, en skötsel som är lite speciell.

– Växterna i klonarkivet får inte gå i blom, då kan de korsa sig. Det är viktigt att de hålls sortäkta och har samma genetiska uppsättning. Det är tråkigt att inte kunna njuta av blomsterprakten, men vi får göra buketter av dem, säger Julie von Hofsten under sin guidning.

I Universitetsparken finns åtta humlestörar med humle från klonarkivet. Sorterna kommer alla från Västergötland. Runt humlen finns metallramar, som både är fina och fyller en funktion.

– De går djupt ner, en till 1,5 meter, för att inte växterna ska korsa sig med varandra via rötterna, förklarar Julie von Hofsten.