När längtan efter att påta och odla blir för stor kan Johanna Ringqvist och Inge Gustafsson ta cykeln till sin koloniträdgård några kilometer bort. En grön oas där de under året har skördat bär, potatis, grönsaker och kryddor.
– Här kan man vara mer aktiv än i lägenheten, det brukar bli att man plockar med något och rensar lite ogräs, säger Johanna.
Johanna Ringqvist och Inge Gustafsson bor i en lägenhet i Mariestad. Några kilometer bort, i Västerängs koloniområde, har de ett andningshål på 300 kvadratmeter.
De letade efter en sommarstuga först, men valet föll på en koloniträdgård. De köpte den 2020 och under pandemiåren blev kolonin extra värdefull för dem och de ägnade mycket tid i den då.
– Här kan man göra något och sedan slappna av i solen, säger Inge Gustafsson som brukar läsa böcker i trädgården när han tar paus från sysslorna.
Paret har en tydlig uppdelning av trädgårdsarbetet.
– Hon sköter växterna, jag sköter gräsmattan, tar hand om baksidan och släpar på skottkärran, säger Inge.
Ett enklare liv
Stugorna i området får vara max 30 kvadratmeter stora. I Johannas och Inges stuga rymmer det viktigaste för att kunna övernatta, två sängar och ett enkelt pentry. Det är inte avlopp och vatten indraget till stugan, istället tar de med sig vattendunkar.
Det blir därmed ett enklare liv i koloniträdgården.
– Det är jätteskönt! Men man blir medveten över hur mycket vatten som går åt, vi använder inte mer än nödvändigt, säger Johanna.
Visst hörs buller från industrin som ligger intill, men de flesta ljuden lägger sig som ett bakgrundsbrus och stör inte mer än biltrafiken i närheten.
Hon sköter växterna, jag sköter gräsmattan, tar hand om baksidan och släpar på skottkärran.
Under årets odlingssäsong har Johanna och Inge skördat bland annat potatis, jordgubbar, hallon, vinbär och flera sorters grönsaker.
– Vi har lite av allt för husbehov och kan frysa in en del, säger Johanna som tycker att det var roligast att odla potatis men godast blir jordgubbarna och hallonen.
De odlar i stora pallkragar, där de flesta redan fanns på plats när de köpte kolonilotten. Johanna menar att de har flera fördelar, det blir varmare för växterna och en bekvämare arbetshöjd.
Säsongens sista gurka
Mycket är skördat, men än finns tomater, björnbär, kryddor, röda äpplen och lite annat smått och gått. Denna soliga kväll tog Johanna och Inge med sig persilja, några morötter och vad som troligen blir säsongens sista gurka hem från sin koloniträdgård.
Mer skörd är att vänta i november. Nyligen sådde Johanna vintersallat, en tålig bladväxt som växer trots kyla och inte lika mycket sol. Annars blir det inte lika mycket aktivitet i koloniträdgården på vintern.
– Vi brukar kolla till den och hänga upp talgbollar till fåglarna, säger Inge.
De gödslar på våren, då med lokalproducerat koskit som de fått från lantbrukarna Två bönder, som de är vänner med. Det får allt att växa, som salladen och spenaten som blev som en djungel i pallkragen under sommaren.
Det hände något när barnen flyttade ut, då behövde jag något nytt att pyssla med.
Palettbladen frodas
I trädgården finns också en stor blomsterrabatt.
– Den var tom när vi flyttade in så den har vi improviserat ihop och köpt in en del. Jag har försökt sätta växter så det blommar något hela tiden, säger Johanna.
Just nu blommar bland annat en hortensia som hon fick i kruka först. Hon har också satt en ros som inte alls trivdes i kruka i lägenheten, men i rabatten får den nya rosa knoppar i september.
Det odlas också i krukor, i ett solbelyst hörn frodas palettbladen som kommer att få stå kvar tills det blir kallt.
I lägenheten i stan har det också blivit allt mer växter på fönsterbrädorna och balkongen.
– Mycket palettblad och pelargoner. Det hände något när barnen flyttade ut, då behövde jag något nytt att pyssla med. Vi bor högt upp, så det är ljust och växterna trivs.
Denna ros trivdes inte alls i kruka inomhus, men ute i koloniträdgården frodas den och får nya knoppar även i september. Foto: Lisa Bring Äpplena från Inges och Johannas äppelträd har vitt fruktkött med en röd ring. Foto: Lisa Bring Vackert röda äpplen från koloniträdgården. Några av äpplena har drabbats av rönnbärsmal, men det blir ändå en lagom stor skörd. Foto: Lisa Bring En hortensia som överlevt trots att det stod att den var ettårig i kruka. Johanna fick den av sina kollegor när hon bytte jobb och planterade den i rabatten på vinst och förlu… Foto: Lisa Bring Västerängs koloniområde har en fin gemenskap, berättar Johanna Ringqvist och Inge Gustafsson. Foto: Lisa Bring Blåbärsbusken i pallkragarna har fått sina fina höstfärger. Foto: Lisa Bring Kanske kan det bli någon mer zucchini att skörda innan det blir för kallt? Foto: Lisa Bring Höstfloxen blommar för fullt i rabatten i kolonilotten. Johanna berättar att rabatten är något improviserad, men målet att något ska blomma under hela säsongen, från vår till … Foto: Lisa Bring
Tid att vara kreativ
Det finns varken tv eller wifi i kolonin, vilket innebär desto mer tid till att sköta om trädgården, läsa böcker eller vara kreativ. Ett exempel är fontänen Inge har gjort av en gammal trädgårdspump. Den har han gjort ordning, målat om och satt i en solcellsdriven fontänpump. Nu porlar det vatten ur den så länge solen skiner.
– Jag hade inget att göra, så jag gjorde den här, säger Inge Gustafsson.
Paret ser många fördelar med en koloniträdgård, inte minst gemenskapen i området. Om man inte hunnit med att fröså tomater går det alltid att byta till sig några plantor av en granne som har för många.
– Det blir många spontana möten, det är trevligt.