En småstad under förändring

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Krönikabild.
Foto: Kollage

Som det barn av tidigt 1980-tal som jag är har jag vuxit upp i ett Sverige där urbaniseringstakten har varit en av de högsta i världen, och med en känsla av att leva i ett land där landsbygden och småstäder lever under utrotningshot. Men när jag efter över tio år i Stockholm har landat på den västgötska landsbygden har jag fått mina fördomar positivt utmanade. Kanske handlar det delvis om tillfället i tiden att Mariestad just nu bubblar av framtidstro med besked om större etableringar som är under utarbetande.

Som konsumtionsforskare funderar jag naturligtvis mycket på hur utbygget av E20 och Volvos planer på en batterifabrik kommer att påverka staden i termer av serviceutbud och konsumtionskultur. Det är inte ovanligt att företag i dag kämpar för att förstå den värld i vilken de verkar, och det handlar inte bara om nyetableringar utan även om företag som sedan länge är väletablerade. Vikten av att förstå människor och vad som driver deras beteenden är kanske viktigare än någonsin sett till att vi lever i en tid som präglas av globalisering, digitalisering, klimatförändringar och pandemier. Människors värderingar, trossystem och beteenden är komplexa, förvirrande och många gånger även motsägelsefulla vilket gör att det kan vara svårt att verka i en tid som upplevs vara under ständigt snabb förändring.

Man kan säga att vi lever i ett undersökningssamhälle – det vill säga vi vill gärna belägga alla beslut vi fattar kring människor med siffror och statistik. Framförallt finns det en övertro att kvantitativa undersökningar som till exempel enkätstudier är nyckeln till att förstå människor. Problemet med detta är att man många gånger blir sittande med siffror som man inte vet hur man ska använda. Man kan se trender, men inte ställa frågor. Dessutom är det inte samma sak att fråga människor om saker som att faktiskt få en förståelse av det man vill veta. Vad folk säger att de värderar och vad de faktiskt gör skiljer sig ofta åt.

Därför hoppas jag att de företag som vill etablera sig i bygden, eller de som redan finns men vill leva kvar tar sig tiden att förstå den lokala kontexten och de människor som lever här. Naturligtvis är det en balansgång mellan att se till hur människor som bor i Mariestad lever i dag vägt mot hur förväntan ser ut på stadens växande behov. För att en stad ska vara attraktiv och hållbar krävs så mycket mer än jobbmöjligheter och någonstans att bo – skola, omsorg och inte minst kultur och nöjesutbud är lika viktiga hörnstenar. Svårigheten ligger i att som utomstående ha fingertoppskänslan av att förstå vad som binder människor samman i termer av historia och lokal kultur. Efter att ha lärt känna bygden under två års tid har jag lärt mig att stadens framtid inte alls bara avgörs av timingen kring vad som händer här och nu – det viktigaste av allt är drivet hos Mariestadarna och en stolthet över sin lilla stad.

Emma Lindblad

PhD, konsumtionsforskare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.